Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
det forljudes ej, att någon ändring varit ifrågasatt vid föredragningen
inför konungen. För punktens slutliga affattning får jag redogöra
nedan vid öfversikten af det nya i 1B55 års konstitutioner.
Denna fråga var icke den enda, i hvilken filosofiska fakultetens
delegerade ledo nederlag. Teologerna hade gjort den erfarenheten,
att studierna i deras vetenskap ledo däraf, att fordringarna för
teologisk grad voro alldeles för höga i jämförelse med dem för den
filosofiska graden. Att minska fordringarna till den förra ansåg
man dock ogörligt med hänsyn till nödvändigheten af att
upprätthålla den teologiska doktorsvärdighetens anseende, men man hittade
i stället på, för att iigga ungdomen till teologiska studier, att söka
nedom teologie-licentiatexamen skapa en teologie-kandidatexamen,
som skulle gifva kompetens till lektorater i teologi och vid
befordran inom kyrkan väga lika tungt som den filosofiska graden. Häri
kunde otvifvelaktigt ligga ett farligt hugg mot denna sistnämnda
grad, som i sådan händelse möjligen ej skulle blifva sä
eftersträfvad som den hittills varit, hvarför ock filosoferna bekämpade
förslaget af alla krafter. Det var dock förgäfves, ty äfven här afgingo
teologerna med segern och vunno till och med mera, än som först
varit i fråga, i det de nya teologie kandidaterna skulle vid
befordran, cæteris paribus, taga försteget före filosofie magistrar.1 Hela
den hotande nyheten kom dock, som vi få se, att stanna på
papperet. -— 1 ännu en annan, dock mindre viktig tvistefråga, rörande
möjligheten af en kollision mellan tiderna för teologernas offentliga
föreläsningar och filosofernas privata kollegier, drogo de senare clet
kortare strået.8
Efter att konstitutionsärendet undergått en ytterligare
behandling ander konferens mellan de delegerade och riksråden Bengt
Skytte och Schering Rosenhane, föredrogs det inför konungen af
hofkansleren M. Björnclou och statssekreteraren Dan. Behm, bägge
förut professorer i Upsala. Det kunde ej falla i bättre händer än
den förres. Den forne lärjungen, sedan läraren hyste en varm
tillgifvenhet för universitetet, och ingen kunde bättre fatta dess kraf,
än den som med vidsträckta och djupa studier förenade
statsmannens erfarenhet och praktiska blick. Man återfinner ock i
konstitutionerna åtskilligt af det som han i sina skrifvelser till De la Gardie
förordat. Den 27 juni undertecknade konungen den nya lagen, som
1 Vid insättandet af denna förmån för teologie kandidaterna i konsti-
tutionernas Cap 17: Ii: o, glömde man göra ändring i den punkt i Cap 24:
12, som stadgade, att den som promoverades in patria skulle hafva före-
träde för andra vid besättande af tjänst i skola eller kyrka.
5 Se R. Holm anf. st. s. 247.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
