- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
10

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

bär Björnclous kontrasignation.1 Det arbete, som den senare
nedlagt i saken, knyter lians namn oupplösligt till detta märkliga
minne i universitetets lagstiftning; det hedrar honom ej mindre, att
han, i en tid då så kallade vängåfvor utan tvekan mottogos äfven
af högt uppsatta ämbetsmän, har afvisat den hedersgåfva af 50
dukater, som universitetet i verklig känsla af sin tacksamhetsskuld
ville förära honom, och i stället blygsamt förklarat, att han vore
alldeles nöjd, därest hans brorson kunde befinnas vara värdig ett
ringa stipendium.2

Förutom konstitutionerna hade äfven de viktiga frågorna om
bekräftelse å privilegierna och det därmed sammanhängande
reglerandet af universitetets stat varit under behandling såväl vid
kanslerns besök i Upsala, soui under universitetets delegerades besök i
hufvudstaden. I dessa frågor tyckas inga meningsskiljaktigheter
gjort sig gällande inom universitetskretsarne. Men inom regeringen
tyckes man till en början hafva ställt sig något afvisande mot de
önskningar, som från universitetets sida framställdes, såsom framgår af
den behandling Terseri och Figrelii första memorial af d. 9 maj
undergick vid föredragning inför konungen.3 På den första
punkten, innehållande begäran om bekräftelse af Gustaf Adolfs ocli
Kristinas privilegier, blef svaret, att K. Maj:t först måste taga
kännedom om desamma. Vid den andra punkten, rörande bibehållande
af alla kungliga donationer, ljöd svaret än mera olycksbådande:
Gustaf Adolfs donationer skulle visserligen ej rubbas, men senare
förbättringar kunde ej få bestå, för den händelse de stridde mot
riksdagens nyss fattade reduktionsbeslut. Deras begäran i den tredje
punkten, att öfriga professorers präbendehemman skulle njuta samma
friheter som teologernas präbendepastorat, i den sjätte om rätt för
konsistoriet att jämte prästerskapet deltaga i ärkebiskopsval och i
den åttonde oui frihet för de akademiska tjänstemännen från
accis-mantals- och bakugnspenningar afslogos. Begäran i den femte
punkten om rätt att hålla egen källare kunde endast beviljas,
därest det först blefve uppvisadt, att staden icke däraf hade någon
olägenhet; och önskan att professorernas egna drängar samt alla
universitetets vaktkarlar, handtverkare m. m. skulle slippa det
förhatliga åliggandet att bilda spetsgård vid gatuloppsexekutioner
beviljades blott i afseende på de egna drängarna. Den enda punkt, som

1 Utgifven af C. Annerstedt 18!K) i universitets program.

5 Koiib. prot d. 22 juni ocli 4 juli 1G55.

3 Såväl detta memorial af 9 maj, med åtecknade anmärkningar af den
föredragande statssekreteraren, som det nedan nämnda liva memorialet af
d. 1 juni finnas in originali i K. ark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free