Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
ej rönte gensägelse, var den om rättigheten att hafva egen
bokbindare samt att det skulle stå främmande bokförare fritt att sälja
böcker i Upsala.
Den snöpliga utgången af denna framställning i förening med
det olycksbådande ryktet om en tilltänkt lönenedsättning1, hvarom
man fick kännedom i slutet af maj, då Terserus kallades bem till
sin hustrus dödsbädd, uppväckte belt naturligt den djupaste oro.
Man affärdade till kanslern en skrifvelse d. 29 maj, hvari man,
något öfverdrifven framhöll, att om ock lönerna nu vore högre än i
Gustaf Adolfs tid, så vore ock de flesta varupriser fördubblade, ja
somliga tre- till fyrdubblade. Och till Figrelii stöd afsände man
konsistoriets mest betydande man, domprosten Laurentius Stigzelius.
Dessa bägge inlevererade hos konungen d. 1 juni ett nytt
memorial, hvari talande skäl anfördes för nödvändigheten af att låta
universitetet behålla samtliga donationer och inkomster, som det en
gång bekommit; därjämte begärde man uttryckligt åläggande för
bönderna i lloslagen att föra kyrkotionden till den ort inom
domsagan, som konsistoriet bestämde, samt för Helsingbönderna att föra
sin till Kopparberget. Denna gång gick det lyckligare. Man hade
kanske ej saknat förespråkare, och saken själf talade ett kraftigt
språk, hvarförutom Karl X ej gärna kunnat annat än hysa
betänkligheter vid att bryta sina kungliga företrädares löften. Den 27 juni,
eller samma dag som konstitutionerna underskrefvos, utfärdades det
kungliga bref, hvari de viktigaste af universitetets önskningar
bi-föllos. Gustaf Adolfs donationsbref af 31 aug. 1624, hans
privilegier af d. 25 juni 1625 och Kristinas bekräftelse därå af d. 22
december 1646 bekräftades utan vidare. Rörande Kristinas andra
bref af d. 22 dec. 1646 (innehållande förbättringar i privilegierna),
hennes bref af d. 2 sept. 1647 (om Upsalakvarnen och 3000 daler smt.
af lilla tullen i Upsala m. m.) och brefvet af d. 26 febr. 1651 (om
Gott-sundaängens öfverlåtande till universitetet) hette det. att dessa bref
visserligen behöft närmare skärskådas såsom i åtskilligt stridande mot
riksdagsbeslutet, men att då konungen nu saknade tid för denna
granskning och i öfrigt ville hellre öka än minska sitt universitets
inkomster, finge detta tillsvidare behålla dessa donationer.2 Om
1 Af Björnclous förut omtalda bref till kanslern d. 8 januari 1(355
framgår, att den senare vid sin resa till Upsala umgåtts med tanken på att
nedsätta hvarje profèäsorslön med l(lf) daler smt.; Björnclou rådde att i så fall
ej låta något dunsta ut om afsikten, och han tyckes själf varit mera mot
än för en dylik åtgärd.
* Bestämmelsen om de 3,OCX) dalenia af lilla tullen förblef, trots detta
bref, lika kraftlös som förut. Redan i Kristinas tid utföll första året ej mer än
1,000 daler, men sedan ej ett öre, och anslaget uteblef äfven nil alldeles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
