Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
I)it hörn befrielsen från krigstjänst, vidare att om en student
invecklas i tvist inför annan domstol och vinner, men domen icke
genast verkställes, skall konungens högsta rätt ådöma den felaktige
godtycklig motsvarande bot. Om en student oförskylt förolämpas,
skall den brottslige betala 20 mark utöfver vanlig lagbestämd bof.
Studenten kan icke bysättas för skuld, och ban är fri för skatter
och besvär af hvad slag som helst.1 Slutligen stadgas, att en
student-fiscus skall bildas genom afgifter af nyinskrifne till ett belopp af
minst sex mark för hvar, med uppgift att bekosta fattiga studenters
läkarevård och begrafning: medlen disponeras dock icke af
studenterna, utan stå under rektorns och räntmästarens vård.
Det stora reformarbete som öfvergått universitetets organisation
och finanser tycktes båda en ny och lyckosam framtid under en
ung och kraftfull konungs samt en intresserad och bildad kanslers
omsorgsfulla hägn. Tyvärr drogs konungen genast bort från sitt
rike af det utbrytande kriget, hvilket förhindrade honom att ägna
universitetets angelägenbeter och tillstånd någon större
uppmärksamhet, och innan fem år förgått, rycktes lian hädan af en förtidig
död. Äfven kanslern måste draga i fält och återkom till Sverige
först efter konungens död. s Universitetet lefde sålunda så godt
som utan utan tillsyn och vård i bela fem år, och det just i en tid,
då mer än någonsin behof gjorts af en kraftfull ledning. Det inre
tillståndet vid universitetet var nämligen, som jag äfven vid
öfversikten af professorsstammen antydt, långt ifrån tillfredställande,
i det att ett icke obetydligt antal af lärarne genom ålder, svaga
gåfvor eller af andra orsaker voro föga lämpade för sitt viktiga
kall. Undantag gåfvos visserligen och erkändes äfven af dem, som
voro väl mycket benägna att möta tillståndet i svart.3 Men sak-
’ Privilegierna at’ 1025 fritogo nniversitetets medlemmar blott for
»stadsens tunga, ålagor och besvär». Nu stadgas »imnmnitas omniuni
onerum publicorum, contributionuni, peeuniarum de sno capite et similium.
’’ Propridie kal. Julii (29 Juni) 1655 skrifver kanslern från Stockholm
till konsistoriet, att han skall resa till Livland. Först d. 20 Maj 1660
återkom ban till Stockholm (G. Kureks minnen utg. af R. Hausen Hfors 1906.
* Terserus yttrar ju i bref till I’er Brahe <1. 14 Nov. 1658, att
»Acade-mia Upsaliensis hafver nn på många års förlopp haft och än hafver sådana
berömliga eloquentise professores, som någonstädes uti christna academier
finnas kunna» (han syftar vill på Loccenius, Freinshemius, Schefferus,
Sun-del). Och Terseri vederdeloman Joh:s Rudbeckius, som ej kan
misstänkas för partiskhet mot det universitet, som med bänder och fötter
arbetat på att drifva honom ifrån sig, tillägger dock i slutet af ilen
svartmålning af detsamma, som ban uppdrager i bref till kanslern af d. 15 Juli
1 <>58, följande reservation: -De omnibus non loquor, absit» fi!. Holm: J. E.
Terserus s. 252).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
