Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
inom sin linguistiska professurs råmärken, utan hufvudsakligen rörde
sig på teologernas jaktmarker. Terserus upprördes häftigt redan
däraf, att han i förfarandet såg en personlig attack, riktad mot hans
eget stora arbete på Genesis, men ej mindre däraf, att afhandlingen
enligt hans uppfattning var dum och tarflig samt sålunda lände
universitetet till vanheder, liksom dess framträdande innebar ett
trotsande af den teologiska fakultetens rättmätiga anspråk på att
ensam få syssla med de heliga skrifternas dogmatiska uttydning.
Men fakultetens försök att få afhandlingen inhiberad rönte ej
framgång, och det syntes som en klen upprättelse, att Kavius efteråt
fick en skrapa i konsistoriet, därför att han icke iakttagit de
lagstadgade formerna för ventilationen och inlåtit sig på rent teologiska
spörsmål. Men att bli af med karlen föll sig ej så lätt. Terseri
upprepade påtryckningar hos kanslern hade ej någon synlig effekt,
man drifves nästan att tro, att Ravins haft starka försänkningar
i konungens omgifning, och att kanslern försiktigt velat undvika
att i onödan bränna sina fingrar. Säkert är att Ravius uppbar sin
fulla professorslön under läsåret 1655—56, samt att konsistoriet
af fruktan för ovilja å högre ort icke vågade om hösten 1656 taga
på sitt ansvar att vägra honom lönen för ännu en half termin,
ehuru det samtidigt sade nej till hans begäran att få in sitt namn
i föreläsningskatalogen. Det är för Ravius karakteristiskt, att då
konsistoriet affordrade honom en förbindelse att betrakta
utbetalningen som ett förskott, hvilket skulle återbetalas, om han för
samma tid utfinge sin lön i »Stockholm, nekade han underskrifva
en dylik under förklaring, att om K. Maj:t möjligen unnade honom
bägge lönerna, såge han intet skäl att afgifva en dylik obligation.
Han lämnade dock nu omsider universitetet, för att tyvärr snarligen
återvända och tillställa nytt trassel.1
En medverkande orsak till Terseri ifver att skaffa Ravius ur
vägen var lians förhoppning, att när detta skett och om man därpå
lyckades förpassa Ravii kollega, den orientaliska professurens
egentlige innehafvare, den något förkomne Laurbergius till ett pastorat,
skulle utsikt öppnas att bereda befordran åt den unge och lärde
Jordanus Edenius, hvars sak låg Terserus varmt om hjärtat både
för hans egen och universitetets skull.8 Det var ej svårt att finna
1 Kons. prot. <1. 10 Sept., 1 ocli 9 Okt. 1656. I)et uppburna
lönekvartalet för Höstterminen 1656 å 175 daler fick han pä grund at’ kanslerns
liref behålla. (Hufvudboken 1655).
- Edenius var född 162-1, tog graden 1652 som primus, reste sedan
utrikes 1654—1656, hvarunder han besökte de stora kulturländerna och äfven
Italien. Kanslern, hvars goda tanke han med fullt sktil förvärfvat, anbefalde
honom till en teologisk adjunktur, men som någon sådan ej fanns ledig,
fick Edenius nöja sig med en filosofisk (kons. prot. 3 Juli 1656).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
