- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
48

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

väl kommit i besittning af Gavelii lögnaktiga supplik till konungen
tagit sig för att, med förbigående som det tyckes af prokanslern,
vända sig till länets höfding Svante Banér för att få en lösning på
striden. Han styrkte, att mau skulle skrifva till K. Maj:t och på
samma gång insända akterna i målet. Men på detta försök visste
Gavelius att göra ett hastigt slut. I besittning af
förmyndareregeringens ofvannämda bref, som ban tyckes hafva öfverfört till
ärkebiskopen, förmådde ban den senare att förbjuda
akademisekreteraren att utlämna några handlingar, och konsistoriet fogade sig helt
naturligt häri, sedan det fått kännedom om regeringens bref. Men
ärkebiskopens försök att åstadkomma en förlikning misslyckades
alldeles. Det förslag till ett förlikningsinstrument som han
uppkastat var partiskt för Gavelius och för öfrigt högst olyckligt
affattadt. Schefferus fordrade å sin sida som vilkor för en förlikning,
att Gavelius skulle göra afbön, men det formulär för denna afbön
som han uppsatte var icke mera antagligt än ärkebiskopens förslag,
och Gavelius i sin ordning visade icke den ringaste lust att ingå på
en förlikning. Saken var i maj föremål för flera
konsistoriesammanträden,1 utan att man kom ur fläcken, och den blef slutligen hvilande i
afvaktan på kanslerns snart väntade hemkomst. Under tiden
bestormade den uttråkade och förbittrade Schefferus kansler och konsistorium
med skrifvelser, hvari han yrkade på upprättelse för sin kränkta heder.

Omsider var kanslern färdig att besöka Upsala och taga reda
på den härfva af klagomål och strider, som under hans långa
frånvaro där hoptrasslat sig. Man kan endast förvånas, att det
lyckades honom så väl, då man känner hans osjälfständiga och svaga
natur. Men ännu stod ban i sin makts glans, hans auktoritet var
ännu oförminskad och hans svagheter tämligen okända. Den 15
januari 1661 anlände han till Upsala, och den första fråga som
togs före var kontroversen mellan Schefferus och Gavelius. Sedan
handlingarna upplästs, frikände ban, såsom förut konsistoriet,
Schef-feri afhandling för de beskyllningar som Gavelius riktade mot
densamma, men uttalade tillika sin önskan om en förlikning. Schefferi
förlikningsförslag fann han för hårdt, man kunde väl utfinna ett
annat, som tillfredsställde honom, utan att därför ruinera hans
vederpart, hvilkens fel, euligt De la Gardies uppfattning, var, att han
icke kunde moderera sina affekter, ehuru ban eljest skickade sig

1 Till detta senare förbittrade skede af striden torde höra den ofvan
omförmälda, förkomna skriften af Schefferus. i hvilken ban skällt sin
motståndare som »bipes omnium iniquissimus et insulsissinius», talat om
»delirium misere deceptutn» och kallat Gavelii disputation ett »lutulentum
scriptum».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free