Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
lön.1 Det verkar litet teatraliskt, när ban för egen del säger, att
ehuru hans frånvaro på resor till kanslern varit "ersatt med
läsning i trädgården och annat, som han mer än andra hafver i sin
beställning haft", vill han dock aflämna 50 daler i böter till fiscus.
Matematikern Johannes Bureus fann ock detta något starkt,
hvarför ban torrt genmälde, att konstitutionerna skulle väl icke tagas
så strängt, att om en eljest flitig lärare för en gång vore borta af
något särskildt förfall, ban skulle därför genast böta. Att det ej
varit så alldeles belt med iakttagande af lagens bud i denna punkt,
framgår oförtvdbart däraf, att filosofiska fakultetens dekanus,
Martinus Brunnerus, professor i grekiska, omförmälde då, att han ej
låtit fela på påminnelser, men "ansett, att då konstitutionerna ännu
ej kommit så i praxis, har han ej kunnat drifva altför högt öfver
vanligheten". Emellertid aflämnades redogörelse från de olika
fakulteterna i följande session d. 20 December 1661.2 Och sitt
program fullföljde Rudbeck med kraft, jag skall straxt redogöra för
de många områden, på hvilka hans rastlösa verksamhet tog sig
uttryck. Tyvärr slog honom den hastiga upphöjelsen till en sådan
maktställning och medvetandet om kanslerns oinskränkta förtroende
genast åt hufvudet. När ban d. 15 Januari 1662 redogjorde för den
föredragning han haft hos kanslern, uppträdde ban på ett
öfverlägset och myndigt sätt, soiu måst verka stötande, det var nästan
som om ban ensam haft att befalla, de öfriga blott att lyda; hans
anförande fyller nästan hela protokollet, och de tretton närvarande
spela mest rollen af åhörare. Det var föga hänsynsfullt att gifva
dem till lifs alla kanslerns förmaningar till enighet och dennes
oförsiktiga yttrande om universitets dåliga anseende på högre ort och
hans tvekan om, huruvida ban skulle kvarstå som kansler, jämte
andra hårda och obevisade uttalanden. Det är möjligt, att Rudbeck
intalat sig, att här var ett verkligt Augiasstall att rensa; det ser
nästan så ut att döma af det sätt, hvarpå han samtidigt utmålade
situationen för den höge förmannen:3 "Vi blifva här aldrig goda",
skref han, "förr än en stor regnskur med storm och hagel oss
öfvergår, och därpå följer ett måttligt solsken." Men ingalunda
1 Det är som en verklig Nemesis, när man ser, att ej fyra år förgingo,
innan ilen nu mot andia så stränga inkvisitorn iick af sin tillgifne kollega
Hoffvenius (då rektor) i sittande konsistorium mottaga varning för försum-
melse af föreläsningarna och uppmaning att under kommande termin
bättre uppfylla sina plikter. Det hjälpte ej Rudbecks sak mycket, att han
sedan i protokollets brädd skref till som ursäkt: »Rudbeckius läser i trä-
gården om sommaren» (Kons. prot. 18 Juni 1664).
a Skrifven delvis af Hadorphs hand (R. ark.).
9 Till kanslern d. 17 Januari 1662 (R. ark.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
