Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
där hela Fjärdingen fick taga vatten, och därifrån till Gustavianum,
i hvilket kommunitetet var inrymdt; en annan ledning längs
Drottninggatan under Nybron och så längs Svartbäcksgatan förde vattnet
till botaniska trädgården. Universitetet hade icke behöft bidraga
med mer än det obetydliga beloppet af 432 dal. kppmt (172 i
silfver), och resten bekostades af Rudbeck ensam, som för anskaffande
af materialier anlitat sina förnäma gynnare. Ledningen gick dock
snart öfver ända, vinterkylan sprängde ofta rören, reparationerna
voro dyrbara och stadsinnevånarne visade sig föga benägna att
betala för inledningen och bidraga till underhållet. Samtidigt med
kommunitetets indragning 1676 var den vackra anläggningen redan
blefven obrukbar.1 — Här förutom sysslade den mångfrestande
mannen med att lägga en hängbro öfver ån, där nu järnbron
ligger, att stärka de lutande domkyrkotornen, reparera slottet, som
1651 blifvit illa åtgånget af en eldsvåda, stensätta stadens gator och
med talrika andra arbeten.
Tryckeriet, för hvars upphjälpande redan Terserus gjort
åtskilligt, var föremål för Rudbecks ifriga omsorger. Redan innan ban
blef ordinarie professor hade ban, troligen på sitt eget
föranstaltande, fått i uppdrag af konsistoriet att underhandla med Henrik
Curio i Stockholm om att antaga platsen som akademiboktryckare
och därvid, som det synes, utfäst sig till större löften, än hvartill
ban befullinäktigats och än de villkor blefvo som sedan vid
uppgörelsen fastslogos af konsistoriet. Curio fick kunglig fullmakt
d. 26 Augusti 1659, men några privilegier hunno icke af Karl X
utfärdas, utan detta skedde först d. 9 April 1661 och då på de
vilkor, som Curio själf 1659 framlagt i konsistoriet.2 Säkerligen hade
Curio ock att tacka Rudbeck för den nya förmån, som
Regeringen d. 6 Nov. 1663 beviljade honom med ett årsanslag af
20 tunnor spannmål. Detta höjdes redan d. 10 Febr. 1665 till 100
tunnor, för att sålunda sätta honom i stånd att förlägga goda
svenska arbeten i antikviteterna. Mannen var lärd,3 men saknade
förmågan att sköta ett tryckeri, som vi få se nedan. I Olof Rudbeck
hade ban alltid en stark och trofast gynnare, i synnerhet sedan han
1 Bref af O. II. s. "223 och 241 och Swederus anf. st. s. 16.
2 Jfr. Privilegiet tryckt i Försök till historia om Sveriges
boktryckerier 1. 1871 s. 39 och Curios förslag d. 9 Juni 1659 hos M. B. Swederus:
Boklådorna i Upsala 1616—1907. Ups. 1907 s. 36.
8 Enligt Rudbecks uppgift (se »Försök» ofvan not 2 s. 45), förstod
och talade han latin, italienska, spanska, fransyska, engelska, tyska,
holländska och svenska, kunde ock läsa hebreiska och grekiska; Schefferus
hade ock gifvit honom godt vitsord för lärdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
