Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G7
16 71 gift sig ined dennes kusin, Disa Rudbeckia, änka etter
språkmästaren Ainbrosio Frediani. — Musiken, hvars konst Rudbeck
själf med stor framgång idkade (han ägde en ovanlig röst, hvars
styrka väckte uppseende under hans vistelse i utlandet och som
sedan hemma ej litet bidrog till hans ryktbarhet), intresserade honom
hela lifvet igenom, och han sparde hvarken tid eller penningar, när
det gällde höjandet af den musikaliska undervisningen vid
universitetet. Musikaliska arbeten och instrumenter inköptes för ej
obetydliga belopp, ehuru det ej bör förtigas, att han med dem, likasom
med bibliotekets böcker, förfor som vore de hans enskilda egendom.
Samma intresse visade han för kyrkomusiken, och på domkyrkans
orgel har ban nedlagt mycket arbete. — Med den ovanliga
tekniska begåfning han ägde var det naturligt, att han skulle intressera
sig för teknisk undervisning, isynnerhet sedan regeringen d. 16
Mars 1665 utnärut honom till "Commissarie i Landsculturen" med
uppdrag att sprida kännedom om landets naturalster, deras
förädling och användning. I och för denna undervisning uppförde
han vid kvarnfallet ett manufakturverk, där 20 olika maskiner
drefvos, och han erbjöd sig att där gifva undervisning i alla möjliga
praktiska ting, om ett mindre statsunderstöd beviljades.1 Som detta
ej skedde, förföll verket, och det lilla som fanns kvar flyttades på
1680-talet till Munkbron (nuvarande Islandsbron).
Särskild uppmärksamhet förtjänar hans åtgärd att på
lämningarna af de katolska ärkebiskoparnes borg ofvanför Gustavianum
uppföra en stall- och exercitiébyggnad. Tomten hade, som vi
minnas, genom Kristinas frikostighet tillfallit universitetet, men hennes
stora tanke att där uppföra ett universitetspalats kom icke öfver
grundläggningen. Rudbeck upptog idéu och hvälfde verkligen först
den tanken att på samma sätt, om ock blott för en tiondedel af
den kostnad som Kristina beräknat,2 uppföra ett verkligt
universitetspalats, som skulle inrymma bibliotek, observatorium och nya
auditorier. Men de ekonomiska förhållandena tvungo honom att stämma
ned sina förhoppningar. Och det var storartadt nog, att ban för
den obegripligt ringa kostnaden af 9499 daler kppmt. (3800 i
silfver), af hvilka staten tillsköt 7000, lyckades uppföra en byggnad
med 36 rum, ridhus och stall. Det skedde dock sannolikt väl
hastigt, hvadan byggnaden snart företedde betänkliga refvor. Emeller-
1 Bref af O. B. s. 50.
2 Bref af O. R. s. 200 (6 April 1685). Till denna plan hör säkerligen
det odaterade förslag (tydligen af 1662), hvari Rudbeck tänkt sig
upprättandet af ett Collegium illustre med de exereitiemästare, som sedan
verkligen anställdes, och dessutom sex professorer för undervisningen (R. ark.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
