Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
tid erbjöd den rum för de nya exercitieinstitutioner, med hvilka
Rudbeck och den af honom pådrifne kanslern önskade lyckliggöra
universitetet. Den förre kunde med skäl framhålla, att införande
af dylika s. k. adliga öfningar vore ett säkert sätt att draga den
adliga ungdomen till Upsala, och att det vore af vikt att
bibehålla denna då så öfvermäktiga samhällsklass intresse för
universitetet. Inrättningen innebar därigenom fördelar af ekonomisk art
för detta. Adelns besök vid universitetet erbjöd studenter ett
oskattbart tillfälle att som informatorer för adliga barn kunna uppehålla
sig i Upsala, de flesta af professorerna hade ock i sin tid på detta
sätt funnit medel att studera. Det var ock egentligen de adliga
studenterna, som hade råd att ersätta professorerna för deras
kollegier, liksom inackorderingen af dylika för professorerna erbjöd en
högt skattad förmån. Rudbeck framhöll äfven med skäl faran för
fosterlandet, om adeln icke uppfostrade sina barn vid rikets första
högskola, än mera om dessa redan vid unga år genast sändes
utrikes för sina studier. Hos en högadlig regering slog Rudbecks
tanke naturligen an, och den hade i kanslern en varm förespråkare.
Den 14 Febr. 1G63 utgick ett kungligt bref, som inrättade fyra nya
tjänster, en voltiger (d. v. s. stall-)mästare, en dansmästare,
en fäktmästare och en spansk-italiensk språkmästare, alla med 300
daler smt. i ärlig lön och rätt till 2 riksdaler i månaden af hvarje
deltagare i deras kurser; den franske språkmästaren, som brefvet
äfven omnämner, fanns redan på 1655 års stat, ehuru hans lön nu
höjdes från 200 till 300 daler. Till stallstatens underhåll anslog
regeringen d. 13 Juli 1665 att belopp af 820 daler smt. af accisen i
Upsala samt 200 lass hö och 200 tunnor hafre af kronans
inkomster. I sig själf var tanken på en dylik institution god, men
den hade, som alla De la Gardies och de Mesta af Rudbecks
inventioner, det felet att utgå fråu ögonblickets goda konjunkturer
ocli till stor del hvila på allt för lättsinnigt gjorda beräkningar.
De goda åren vid universitetet syntes deiu medgifva alla möjliga
extravaganser. När så de dåliga åren bröto in, och kronans
anslag till stallet delvis eller alldeles innehölls, började den svaga
byggnaden vackla och sjönk slutligen alldeles samman, som jag
längre fram får i ett sammanhang skildra. För Rudbeck blef den
emellertid en af de förnämsta anledningarna till den ohjälpliga
söndringen mellan honom och kollegerna, sedan väl det häraf
vållade ekonomiska obeståndet fört till en våldsam explosion af hans
motståndares länge undertryckta lidelser.
Vi hafva sett, att det redan under Rudbecks rektorat icke varit
så alldeles belt med samförståndet mellan honom och kollegerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
