Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Rudbeck hafva varit främmande för densamma,1 ehuru ban i
konsistoriet på det lifligaste förnekade all vetskap om saken.
Inrättningen var lånad från utländska universitet och tämligen obehöflig,
då man hos oss i prokanslern ägde någon som motsvarade kuratorn
hos dessa, oafsedt att kanslern bort äfven därförutan hafva kunnat
fullt väl vaka öfver universitetsarbetets jämna gång. Men å högre
ort hade man nu hört så mycket om missförhållandena i Upsala
och att dessa till stor del berodde dels på, att kanslern för sina
offentliga värf icke kunde tillräckligt ofta där infinna sig
personligen, dels på att en stark lokalstyrelse saknades; kanslern har
säkerligen heller icke sparat på de starkaste ord för att drifva
saken igenom.2 Det var dock troligen aldrig regeringens mening
att, som man tyckes hafva fruktat i Upsala, göra Rudbeck ensam
till kurator, utan vid hans sida skulle stå landshöfdingen och
konsistoriets senior Stig/.elius, såsom brefvet af d. 14 Februari 1663
sedan föreskref.3
Emellertid hade planen dunstat ut på förhand, och i medlet
af Mars hade ryktet hunnit den nittioårige prokanslerns öra. Den
gamle Lenæus, hvars ömtålighet vi förut haft tillfälle att se, tog
illa vid sig vid underrättelsen, som onekligen kunde tolkas såsom
innebärande ett slags tadel af hans sätt att sköta sitt
prokanslers-ämbete. Han tillkallade först Rudbeck för att utleta hvad saken
gällde och anmodade därpå konsistoriet att söka genom en skrifvelse
till kanslern afböja saken och däri framhålla, .att den
administration som funnes vore sådan, "att näppeligen någon bättre uppfinnas
kunde". Anmodan var välkommen, ty konsistoriet var ej mindre
missbelåtet med nyheten, som det för öfrigt ännu ej trodde vara
annat än ett hugskott af Rudbeck. Däraf förklaras, att
sammanhållningen och modet voro synnerligen starka i de sessioner, som
1 Hans plan af 1602 på ett collegium illustre (so ofvan s. 67 not 2)
upptog ock fyra »Curatores aeademhe», nämligen landshöfdingen, kollegiets
direktör och två andra personer, hvartill han föreslog Stig/.elius och sig själf.
3 Jfr Rudbecks ord i konsistoriet d. 21 Mars 1663, att kanslern skulle
sagt, att han skydde för Upsala ocli att det knäckte honom i hjärtat hvar
gång han tänkte på hvad honom där vederfarits, och att han måste
nedlägga sitt ämbete, om ban icke iinge kuratorer till hjälp.
° Detta bref är troligen senare uppsatt, ehuru därpå antidateradt,
antingen med anledning af konsistoriets starka bref af d. 23 Mars eller
redan efter det häftiga uppträdet i konsistoriet af d. 111, som Rudbeck
kunnat inrapportera. Det förefaller ju i och för sig högst underligt, om
ett så viktigt beslut blifvit först sex veckor efter dess fattande expedierat,
och antagandet bekräftas af att Rudbeck i bref till kanslern utan dag,
men presenteradt Mars 1663» (orig. i R. ark.) säger sig till honom
öfver-sända det förslag till kuratorsämbetet, som han på dennes begäran uppsatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
