Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
myndigheten, om han ock af fåfänga ibland ordar om den såsom ett
kungligt uppdrag, och det gjordes aldrig något försök att åt
densamma utbilda egna och fasta former; i själfva verket blef den icke
annat än ett tomt namn. Det är endast ett förskönande af detta
enkla sakförhållande, när Rudbeck vid sitt fall sju år senare låter
K. Maj:t höra, att ehuru hans ämbete skulle varit, att i kanslerns
frånvaro påminna universitetets medlemmar 0111 deras skyldigheter,
hade ban därtill aktat sig ringa och ovärdig och i stället snarare
förrättat en kursors än en kurators ämbete genom att blott utföra
hvad konsistorium haft att befalla och besluta. — Erfarenheten
från Upsala af den så godt som dödfödda institutionens svaghet
borde icke varit ägnad att hos regeringen stärka tron på dess
betydelse, men hon har ändock några år senare skapat en alldeles
dylik äfven vid Lunds universitet.1
Under just det år, då institutionen insattes i Upsala, har den
dock gifvit ett intressant spår af sin tillvaro genom att väcka
förslag om förklaring eller ändring af vissa punkter i konstitutionerna.2
När kuratorerna andragit ett dylikt förslag för kanslern, hvarvid
Stigzelius och Rudbeck hade en het sammandrabbning rörande den
af den senare illa sedda teologiska preliminärexamen, remitterades
ärendet till konsistoriet, som å sin sida hänsköt det till respektive
fakulteter.3 Tyvärr finnes nu ej flera handlingar i behåll rörande
denna viktiga förhandling, än kanslerns uttalande och teologiska
fakultetens betänkande i saken,1 men en sammanställning af några
1 Weibull och Tegnér, Lunds universitets historia, 2 s. 17—19.
5 Den 11 Aug. 16(53 skrifver Rudbeck till kanslern (Bref af O. R. s. 29):
»hafva ock nu Curatores varit tillhopa, Academiens constitutioner igenom
litst och til minnes fört hvad som de hos E. II. Excellens hafva att der
utinnan underrättelse taga med det första.»
3 Kons. protokoll 9 Sept. 1663 är, utom de tvil handlingar som i nästa
not omtalas, enda källan för vår kännedom om denna sak. Stigzelius
berättar i konsistoriet, att kuratorerna varit hos kanslern, hvarvid
konstitutionerna genomgåtts, och kanslern förhört, hur de hållits. »Däribland inföllo
några saker, som Ils. Exc. tyckte behöfva declaration eller förändring,
såsom nu rectori insinuerat är att föredraga consistorio.» Därpå tillägger
ban: »Om exaniinibus promovendorum inföll ock en discurs. Du. Rudbeck
lade sig emoot, att ingen som will blifwa philosophi» magister skulle
till-förende examineras at’ theologis, dher om en långlig discurs inföll, iag
disputerade länge dher före och defenderade, så länge iag kunde, men sist
föll Rijks Cantzleren på Rudbeckii sida och tyckte att theologorum examina
böra intet hållas medh eti philosophiæ studioso.»
4 Kanslerns uttalande med titel: »Förslag om några legum
academica-rum limitation med förklaring utantwardat i R. Cantzlerns namn att
betraktas in senatu academico» finns i Kungl. Biblioteket, Engeströms saml.
B. IX. 1. 36. Teologiska fakultetens betänkande, utan dato eller underskrift
i Ups, Bibi. ü. 55. Jfr teol. fak. prot. utan dato (Nov.) 1663.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
