Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
viktigare punkter i dessa saknar ingalunda sin betydelse för en
inblick i de stridiga uppfattningar, som å olika sidor gjorde sig
gällande. Till en början bör det framhållas, att teologiska fakulteten intog
en afvisande ställning till alla rubbningar öfverhufvud i konstitutionerna,
och skulle några sådana göras, borde de enligt dess mening blott ske
försöksvis och tillsvidare intill tiden för konungens
myndigblifvande.
Kanslern hade föreslagit, att rektor skulle två dagar i veckan
bevaka, att alla professorerna ordentligt föreläste, genom att om
förmiddagarna gå upp på auditoriet litet före 9 och aflägsna sig
litet efter 10, samt på eftermiddagarna förfara på samma sätt
mellan 2 och 3. Fakulteten fann förslaget ogörligt för rektors öfriga
uppdrag ocli särskildt svårt, om han vore gammal och sjuklig. —
Vidare hade kanslern, med gillande af att konsistoriet tillsatt
inspectores för studentlandskapen, dock ansett lämpligt-, dels att dessa
ombyttes hvart tredje år, för att de icke annars skulle förskaffa
sig för stort patrocinium bland studenterna, dels att de icke fingo
vara komna från det landskap, som de skulle förestå. Fakulteten
åter ansåg lämpligast, att uppdraget räckte en längre tid, så att
inspektörerna kunde göra sig bekanta med nationen, och att i alla
händelser den vore mest förtrogen med förhållandena inom ett
landskap, som själf därifrån utgått. —• Förslaget om att sammanslå
akademiens och stadens vakt och dess ställande under befäl af en
kronans officer hade fakulteten icke något emot, men den ville ej
veta af, att vakten skulle ansvara för staden och icke för
universitetet. — Vid kanslerns förslag, att afskaffa årsexamina med alla
studenter och åtnöja sig med att examinera nyblifna studenter,
sökande till stipendier och dem som ville taga graden eller sökte
ämbete, upplyste fakulteten belt enkelt, att "Examen publicum
är alla redo af sig kommet",1 men att stipendiaterna
examinerades. — Då kanslern föreslog, att man skulle både vid skolan och
universitetet vaka öfver, att endast de som hade ingenia fingo
studera och att de studerande slogo sig på en bestämd studieriktning,
hänvisade fakulteten till, att en stadga i dylik riktning erfordrade
biskoparnes och ständernas samtycke. — Mot kanslerns förslag att
studenternas konventer, som hittills varit förbjudna, men dock torde
hafva sin nytta med sig, skulle tillåtas under villkor af att inspek-
1 Arsexatnens försvinnande hade tydligen irke skett med teologernas
begifvande, ty i teolog. fak:s protokoll den 13 Juni 1663 heter det, att denna
examen »på några år ej liade drifvits», men att fakulteten önskade dess
återupplifvande, ehuru den ock insåg, att detta endast kunde åstadkommas
efter samråd med öfriga fakulteter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
