Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
tor vore närvarande ocli att samkvämen ej finge räcka öfver kl. 7,
hade fakulteten ingen annan invändning än den, att i inspektörs
närvaro borde ej något drickande få äga rum.
I två punkter har det säkerligen legat fakulteten om hjärtat
att eftertryck]igen framhäfva sin från kanslerns afvikande ståndpunkt.
Den första gällde den ännu fortlefvande konflikten mellan teologer
och filosofer om den teologiska preliminärexamen för blifvande
magistrar, som införts 1655. Kanslern yrkade icke nu, att examen
skulle alldeles försvinna,1 men väl, som filosoferna önskat, att den
skulle afläggas genast efter studentens ankomst till universitetet.
Det var en slags svag gengäld, att han ville fastslå detsamma
rörande den filosofiska preliminärexamen, som skulle föregå promotion
i de tre högre fakulteterna, och att de, som vid afgången från
universitetet sökte tjänst i skola och kyrka, skulle undergå examen
inför teologiska fakulteten, ty den förra examen kom ju aldrig till
användning, och den senares beböflighet hade ingen bestridt. Men
teologiska fakulteten fasthöll orubbligt vid, att med den preliminära
examen skulle förfaras så som konstitutionerna föreskrefvo och praxis
bekräftat, samt betonade särskildt, hvad kanslern, kanske afsiktligt,
icke vidrört, att de, som för befordran i kyrka ocli skola återkommo
till Upsala för att taga den filosofiska graden, icke skulle undslippa
den teologiska preliminärexamen. — Den andra punkten gällde
dis-putationerna. Kanslern hade här uttalat, att när konstitutionerna
(Kap. 18:2: 1) talade om förbud for en disputation, som framkallar
oväsen, (cjuæ ciet turbas), skulle sistnämnda uttryck icke förstås om
andra disputationer, än de som voro "mot religionen eller statuni
politicum och bonos mores". "Uti annat", tillade kanslersförslaget,
"må hvar och en hafva sin fria mening". Men denna inkörsport
för tankefriheten ville teologerna hafva tillstängd genom att efter
"mores" inskjuta ett "directe vel indirecte" och stryka tillägget
"Uti annat må livar och en hafva sin fria mening". Men dessutom
tillfogade de följande restriktion: "Item bör förbjudas innovatio et
perversio communiuui principioruui et terminorum sine evidenti
necessitate, quæ ostendenda [est| senatui academico et, si res gravior
fuerit, cancellario." Man kan lätt gissa, att i det sista förbehållet
låg en förkastelsedom öfver det Cartesianska systemet, som utdömde
den skolastiska terminologi, i hvilken den ortodoxa dogmatiken såg
1 En sådan åsikt hade han dock straxt förut uttaladt vid deputerades
besök på Venngarn och enligt Rudbecks uppgift har ban icke långt efter
upprepat den (Kons. prot. 1 Febr. 1665). Juridiska fakulteten passade ock
på, att i sitt betänkande öfver skolordningen 1664 i förbifarten uttala soin
ett önskemål, att den teologiska preliminärexamen afskaffades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
