Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
afskaffas. Kanslern infordrade därpå universitetets särskilda uttalande
i skolfrågan genom en skrifvelse, som i samma anda som
regeringens utvecklade missförhållandena och deras hotemedel; för att
göra slut på teologie lektorernas företrädesställning föreslog han att
gifva alla lika lön eller ock gifva högre lön efter längre tjänstetid.1
Fakulteterna och konsistoriet godkände i sina svar* enhälligt i
princip tanken på en delectus, men i fråga om sättet för dennas t il I—
lämpning vid universitetet råkade man i strid, ty reformen hotade
att rubba teologiens uråldriga anspråk på företräde framför all
annan studieverksamhet.
Vid universitetet måste nämligen denna delectus betyda ett tidigt
inriktande af ynglingens studier mot ett visst mål, och att detta
inriktande icke skulle af några skrankor förryckas eller rent af
hindras. Men här trädde som sagdt teologiens privilegierade ställning
hindrande i vägen. Universitetet hade alltifrån sin första
upprinnelse stått i det starkaste beroende af kyrkan, och ämbetena i kyrka
och skola, hvilken senare oftast blott var ett genomgångsstadium
till den förra, hade länge varit och voro ännu till stor del det mål,
till hvilket de studerande sträfvade, då dessa platser alltid erbjödo
en säker utkomst. Denna universitetets starka teologiska prägel
och däraf följande förmåner för dem som idkade teologiska studier
voro kyrkans män helt naturligt ingalunda benägna att uppgifva.
Men i den mån andra samhällsbanor öppnade sig och öfriga
vetenskaper, om ock långsamt, kämpade sig fram till sin naturliga
jämlikhetsrang med teologien, började dennas öfverhöghet kännas af de
andra som ett oberättigadt intrång och gestaltade sig icke sällan
till ett verkligt och plågsamt tryck. Denna öfverdrifna teologiska
ensidighet i studierna utöfvade ock numera på universitetets veten-
1 Kanslerns skrifvelse utan dato finns i kopia i Kungl. Bibi.
Enge-ströms sand. B. IX. 1. 36. Möjligen äflämnades den d. !l Sept. 1663 jämte
förut ointalade uttalande rörande reform af konstitutionerna.
,J Kopior i Ups. Bibi. X 1045. Fakulteternas utlåtanden inlämnades
i konsistoriet d. 9 Mars 16(54, konsistoriets betänkande har samma dato.
Rudbecks enskilda odaterade utlåtande är tryckt i Bref af O. K. s. 31.
Kopiorna i N. 1045 ha tillhört ärkebiskop Lenæus, som till dem gjort några
observationer, särskildt vid medicinska fakultetens utlåtande. Så t. ex. när
detta ordat om möjligheten af att biskoparne nämde skolmästare »för
valds eller vänskaps skull», tillägger Lenæus: »Idem præsumi potest de
facultate pedica.» Och när utlåtandet talar om vikten af en »skälig
disciplin», utbrister den gamle prokanslern: »Sed quo jani vergit diseiplina
Academica? In fastum et dissolutam vitam». Vid utlåtandets ordande om
vikten af att förhindra, att de världsliga lektorerna successive befordras till
teologie lektorat, anmärker han spetsigt, tydligen därför att han anser
Rudbeck vara författaren: »Invehitur in consuetudinem et praxin sui parentis.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
