Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
skapliga utbildning i allmänhet ett mindre lyckligt inflytande. Inom
de öfriga fakulteterna kände man lifligt olägenheten af de teologiska
brödstudiernas hämmande inflytande på försöken att befordra en
djupare ocb mera själfständig verksamhet i andra studieriktningar.
Det kan visserligen ligga icke så litet af öfverdrift i Rudbecks
påstående, att, om de tre superiores professores theologiæ ej hade med
consistorio ecclesiastico och academico att disponera om stipendiaterna
eller prästlägenheterna, skulle de icke hafva tre auditores,’ men
säkerligen låg ock däri åtskilligt af sanning, ty den högtförtjänte och
duglige teologen Laurentius Stigzelius förklarade samtidigt, att de
voro få som slogo sig på de teologiska lektionerna och skulle vara
färre, om de icke måste af teologiska fakulteten examineras,
förlän de kommo till examen philosophicum och 0111 icke Uplandi i
allmänhet ärnade bli präster.8 Med rätta påpekade ock Rudbeck som
en annan af systemets olyckliga följder, att universitetsadjunkturernn,
som mau inrättat i afsikt att skapa en reserv af skickliga unga
akademiska lärare, blifvit blott till ett slags öfvergångsplatser, som
innehafvarne efter ett par år lämnade, för att tillträda ett indräktigt
pastorat.
Gymnasiernas organisation, särskildt befordringssättet till
lektoraten, inverkade ock starkt på universitetet, till förmån för de
teologiska studierna och till nackdel för de andra. Förhållandet
var nämligen, att lektorerna ofta nämndes i belt andra ämnen, än
de som varit föremål för deras egentliga studier, för att därpå
suc-cessive befordras till andra ämnen och slutligen hamna på de
indräk-tigare och mera ansedda teologie lektorsplatserna. Denna s. k.
mutatio af lektoraterna karakteriserade Rudbeck såsom en lika
förnuftig åtgärd, som om den, hvilken lärt skräddaryrket, skulle i
stället göras först till skomakare, så till smed, så till snickare och
så vidare. Men detta felaktiga befordringssätt återverkade på
universitetet, i det ingen blef benägen att slå sig på ett djupare studium
af ett visst ämne, då ban ej kunde påräkna, att just på grund af
sin däri vunna öfverlägsna insikt vinna befordran. Om det
teologiska studiet kunde man däremot med visshet antaga, att det alltid
skulle gifva ett godt lefvebröd, under det utsikten på andra
lefnads-banor, förutom statstjänsten, icke var synnerligt stor.3
1 Bref af O. R. s. 20.
’ Kons. prot. d. 1 Febr. 1663.
3 Om utsikterna på läkarebanan säger medicinska fakultetens ofvan-
nämnda utlåtande af 1661 om skolorna, att fakulteten, som hade 12 stipen-
diater, var bekymrad för dessas framtida utkomst, då i landet »icke öfwer
6 eller 7 personer af thet studio vidh public tjenst här til uppeholdne
ähre ordinarie.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
