Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Ravius å sin sida gick så långt, att lian vågade i bref till kanslern
skrifva, att eftersom man hotade honom med biskoparnes dom, ville
han om dem påstå, att ingen utaf dem förstode den hebräiska texten,
och inför teologiska fakulteten förklarade han, att han heldre ville
låta bränna sig än han medgåfve, att hvad ban skrifvit ej vore
sant. Säkerligen var bästa utvägen ur dessa svårigheter den som
kanslern nu utfann, nämligen att d. 26 Maj 1669 gifva Ravius den
tillåtelse, hvarom denne redan ett år tidigare anhållit, att för sin
hälsas vårdande begifva sig till Tyskland på ett halfår. Man får
väl mellan raderna läsa ett tyst bifall till Ravii önskan att få trycka
sitt arbete i utlandet.1
Detta skedde i Kiel följande år,2 och ban generade sig icke
att där kvarstanna och mottaga en professorsplats samt ändock
tilllika göra anspråk på sin lön i Upsala.3 Gång på gång påminde
konsistoriet honom om att återvända, men först d. 6 Maj 1672 kunde
kanslern gifva det meddelande, att ban lyckats utverka af Ravins,
att denne insändt sin afskedsansökan. Härmed skiljas vi från den
föga sympatiske mannen, som dog några år därefter 1677 som
professor i Frankfurt an der Oder. Om hans vetenskapliga arbete är jag
ej kompetent att yttra mig, men det finns ej något skäl’att betvifla
den lärdom för hvilken han utropades. Att ban däremot icke varit
lämplig till lärare tyckes vara tämligen tydligt, och säkert är, att
ban i långa tider ogeneradt försummat sina tjänsteplikter. Af hans
besynnerligheter hafva vi sett tillräckliga prof i det föregående, flera
kunde tilläggas.4 Uppenbarligen har ban stått väl hos Karl X,
1 För ofvanstående se teol. fak-.s prot. 1667 26 Juli, 3 Dec.; 1668 20
April, 29 Maj, 22 Juni, 22 Sept.; 1669 23 Jan., 26 och 27 Fehr. Kavins till
kanslern 1668 19 Maj (K. ark.) och O. Rudbeck till d.o (Bref af o. K. s. 47).
Teol. fak. till kanslern 1669 1 2 Murs (Linköp. Bibi. Ilist n. 51) och 29 Sept.
(Ups. Bibi. U. 79:d).
1 Under förut anförda titel. Det prof som han skulle hafva tryckt i
Upsala har jag ej lyckats öfverkomma; att han där begynt trycka säges i
teol. fak:s prot. 23 Jan. 1669.
’ Han uppbär sin lön ända till och med 1672 (hufvudböckerna).
’ I Ravii hjärna har sväfvat en oredig föreställning om kreditens
betydelse som hafstång i den ekonomiska utvecklingen, och ban mente, att
Sverige, om man rätt förstode saken, skulle i ett ögonblick kunna
förvandlas till ett rikt land; själfve den store rikskanslern Axel Oxenstierna har
ban uppvaktat ineil sin fabulösa idé, om huru detta skulle tillgå. Saken
var enligt Ravii uppfattning belt enkel. Sveriges jord vore värd 300
millioner riksdaler, det behöfdes blott, att K. Maj:t lät taxera jorden och
före-skrifva, att ingen ägde förvägra ägare af jord kredit för det värde som
åsatts densamma. Se Ravii bref d. 15 Nov. 1653 i Svenska Mercurius 1760
Jan. s. 24 ff. Man kan ej se, om Ravius tänkt sig tillämpningen såsom
sedan Karl XII, då ban föreskref, att den som lånte kronan pengar, fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
