Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
den forne akademiadjunkten, numera lektorn i Linköping Andreas
Ajalinus tillät sig i de afgångsbetyg till universitetet, som ban
tilldelade gymnasiets afgående lärjungar. I dem fanns nämligen
följande tirad: "Utinam tamen non nimium obtinerent in vestra
aca-demia imperium atomi, pori, effluvia solis, ut cupidine novitatis
abstraherent juvenes ab utili et antiquo philosophandi modo, quo
reversi parentibus magis dolori, quam honori essent, dum aliud quam
atomos etc. crepare sciunt." Ehuru, att döma af hvad jag redan
anfört och af den följande tidens händelser, den hederlige
skolmannens fürtrytsamma angrepp på den nyare naturforskningen icke
saknade anklang i konsistoriet, fick rektor, Schefferus, som ansåg
utfallet hero pä en "imbecillitas judicii" i uppdrag af konsistoriet
att gifva Ajalinus en skrapa och fråga honom, hvem som "creperar
atomos".1
Men prästeståndet tog nu också upp frågan, när 1664 års
riksmöte samlats. Det förkastade ett inom medicinska fakulteten
väckt forslag, att lektorerna i fysik tillika skulle vara läkare, just
därför att de flesta läkare hyllade den cartesianska filosofien. Och
till kanslern atfärdade det en deputation, för att anhålla, att denne
måtte afstyra, att ungdomen i Upsala finge "promiscue höra
sub-tiliteter, ja kanske sådana som de intet förstå, såsom den
philoso-phia Cartesiana, hvars auctores säga, att res fidei äro af den helige
ande troligen annoterade, men icke res pliysicæ, chronologicæ etc.,
utan ad opinionem vulgi". Det vore omöjligt, hette det vidare, för
en professor som vore Cartesian att läsa Aristoteles logik, hvilken
dock vore oumbärlig för de teologiska studierna. Kanslern kände
sig förtörnad öfver inblandningen, som var föga bättre än ett
misstroendevotum mot hans sätt att vårda universitetets angelägenheter,
och hans vrede urladdade sig i ett häftigt utfall mot en af
medlemmarne, Upsalaprofessorn Olaus Unonius,2 hvilken ban (troligen
på grund af meddelanden från Upsala) ansåg vara den egentlige
anstiftaren af denna onödiga intervention, något som denne dock
både vid detta tillfälle ocli sedermera såväl i konsistoriet som i bref
till kanslern dyrt förnekade. I Upsala väckte underrättelsen om
prästeståndets steg stor bestörtning och delvis harm öfver att präs-
1 Kons. prot. 19 Dec. 1G63.
s Såsom innehafvare af Hagby pastorat var Unonius, ehuru logices
professor, utsedd af domkapitlet att jämte Odhelius representera det på
riksdagen. Det akademiska konsistoriet hade ej varit för hans val (dess
prot. i> April, 11 Maj 1664). Huruvida Unonius själf önskat det (som
Rudbeck påstår i bref till kanslern af 10 Maj lf. ark.), är (|bevisadt, men synes
troligt, liksom äfven att domkapitlet med ilit utsett anticartesianen, för att
begagna honom vid det tilltänkta angreppet inom prästeståndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
