Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
område, mot allt bruk på förhand delgifVen den teologiska, som
uttryckte sin stora belåtenhet med densamma, men fann
försiktigheten fordra, att man sökte hela den filosofiska fakultetens
appro-bation.1 Hoffvenius, då universitetets rektor, såg i disputationen
ett mot sig personligen riktadt angrepp, framkalladt af hans egen
föregående afhandling och förklarade därför i konsistoriet, att han å sin
sida förbehölle sig och sina lärjungar rättigheten att tala och skrifva
i motsatt riktning, utan att därför anses som några turbatores
aea-demiæ. Konsistoriet hade intet att invända häremot, förutsatt att
sådant skedde lugnt och fridsamt, emedan ju en hvar borde hafva
rätt att fritt uttala sin öfvertygelse.8 Det skulle dock snart visa
sig, att denna rättighet ingalunda var i allas ögon en så gifven sak.
När nämligen Hoffvenius ej långt därefter (d. 3 Dec.) ville
ventilera tredje delen af sina Exercitationes,3 mötte ban ett oväntadt
hinder däri, att både den teologiska och den filosofiska fakulteten
framträdde med invändningar mot ventilerandet, därest disputationen
icke först omarbetades. Teologerna stötte sig isynnerhet vid, att
afhandlingen icke tydligt häfdade läran om människosjälens
fortplantning från föräldrar till barn (den s. k. traducianismen) i motsats
till katolikernas, äfven af Cartesius omfattade lära, att hon
omedelbart skapades af Gud, samt att framställningen af materiens väsen
förde konsekvent till kalvinismens sats, att Kristi lekamen icke vore
i nattvarden närvarande. De togo ock illa vid sig, att Hoffvenius
om en afliden professor i Holland begagnat uttrycket "6 Trävo sv
à’/[o’.c J. A. van der Linde". En dylik kanonisering af en kalvinist
fann man anstötlig, och det så mycket mera som evangeliska
doktorer visserligen ej torde hafva att påräkna ett dylikt erkännande
från den kalvinistiska sektens sida. Men mest af allt var man
förgrymmad öfver, att respondenten, den sedan så ryktbare Urban
Hjärne, vågat tillägga några dristiga korollarier, hvari Cartesii satser
om rummets oändlighet och materiens oändliga delbarhet godkändes,
detta dock visligen utan att Cartesii förhatade namn anfördes. Det
var också mot korollarierna ensamt, men uttryckligen icke mot själfva
afhandlingen som den filosofiska fakulteten hade riktat sina
anmärkningar. Saken drogs för konsistorium, där den dock icke företogs
1 Teol. fak:s prot. 11 Okt. 1664.
- Kons. prot. 16 Nov. 1664.
3 Genom ett besynnerligt misstag, som går igen i alla teckningar al’
denna strid, liar man hittills trott, att Hoffvenii nedan omnämdairapszpciT.;
varit den förbjudna afhandlingen. Källorna visa dock oförtydbart, att
denna -apàxßoi31; var Hoffvenii förklaring öfver anmärkningarna mot tredje
delen af hans exercitationes, hvilken just är den förbjudna och aldrig
ventilerade afhandlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
