- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
97

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

97

till behandling förr än efter nära tre månaders förlopp den 21 Mars
1665. Teologerna upprepade sina förut omtalta anmärkningar, men
Hjärnes korollarier tycktes nu hafva isynnerhet uppretat dem,
därför att den luterska läran om nattvarden syntes vara i dem indirekt
angripen. Det var vid detta tillfälle, som Hoffvenius fällde sitt med
rätta uppmärksammade yttrande, att denna dogm måste uppfattas
mystice, icke philosophice, och att ingen ådagalagt detta bättre än
Stigzelius själf i sin sista predikan, då han sagt, att Kristi lekamens
och blods närvaro fatta vi med tron, ehuru vi icke kunna utgrunda
sättet, men, tillade Hoffvenius, "aliud est scire, aliud credere, aliud
fxdes, aliud scientia, vi böra intet confundera tbeologica cum
philo-sophicis". Han begärde till sist, att teologiska fakulteten ville
skriftligen affatta sina anmärkningar, så att han kunde på dem ingå
i svaromål. Hans häftigare kollega Olof Rudbeck kunde dock icke
bemästra sin harm öfver det sätt, hvarpå hans medbröder
behandlats, utan gaf luft åt sina känslor i följande kraftiga filippik, som
träffade rakt i frågans kärna och äfven fick stå ovederlagd i
protokollet. "På det sättet en fakultet blifver handterad eller en
professor, må ingen ärlig karl skrifva publico till nytta, och jag vore
galen, om jag det gjorde, ty jag erkänner ingen att censera mitt
arbete, förr än han visar sig i de saker som naturen angår mera
kunnig än jag; och så länge jag både af Majestate samt utomlands
erkännes något förstå in pbysicis, så länge tager jag ingen
professoren) eller facultatem till min censorem däruti. Hvad det
anbelangar, att disputatio säges af theologis vara fürargelig skrifven, så
är bibeln, som allmänt i verlden läses, mångom förargeligare, men
bör intet förkastas likväl. Corollaria anbelangande så kan vår
religion (om en skulle så obetänkt mena) snarare defenderas genom
Cartesii principia, ty han säger materiam esse iudefinite extensam,
det bättre kan sägas de corpore Christi, än det scholastici säga, att
hon är cjuanta, hvilket redan är determinatum. Hvad de
propaga-tione anima anlangar, så kommer intet medico till att tala ett ord
de anima, nam medici finis non est curare animam sed corpus."1

Teologiska faculteten hade sina anmärkningar färdiga d. 5
April2 och aflämnade dem samma dag i konsistoriet, då äfven
filosofiska fakulteten framlade sina På de senare vägrade Hoffvenius
svara, han hade aldrig utlofvat något dylikt (protokollet ger honom

1 Kons. prot. 21 Mars 1(JG5.

! Af teologiska fakultetens protokoll for denna dag synes, att den då
äfven haft före frågan, om man ej skulle begagna tillfället, för att i
konsistoriet genomdrifva, att ingen disputation rörande fysiken skulle få
utgifvas utan censur at’ filosofiska fakulteten.

Ups. Univ. Hist. II, 1. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free