Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
och verklig skicklighet medla mellan parterna, han förmanade att å
ena sidan icke komma med oroväckande nyheter, att å den andra
icke göra sakerna större än de i verkligheten voro. Ganska fint
erinrade han Stigzelius om de ord med hvilka denne i flydda tider
försvarat sig, då han af kanslern Johan Skytte, Ramismens gynnare,
antastats för sina filosofiska åsiker: "aliquid tribuo Ramo, aliquid
Aristoteli, aliquid etiam milli viiidico". Men å ingendera sidan var
man i detta ögonblick särdeles benägen att lyssna till några
fridens ord, isynnerhet hade Rudbeck och Hoffvenius, som naturligt
var, svårt att finna sig i denna förnyade inkvisition inför själfva
kanslern. Den förre anhöll att till trygghet mot elaka uttydningar
få besked om, hvilken auktor han skulle föreläsa, i så fall kunde
han känna sig fri från sin ed, som ålade honom att arbeta efter
bästa samvete och med de gåfvor Gud honom gifvit. Hoffvenius
förklarade, att han ansåge bäst att icke längre utgifva något, hälst
-kulle han se, om ban kunde skiljas från universitetet. Dessa utbrott
af rättmätig harm bemötte kanslern lika vänligt som lugnt,
förehållande dem att icke gå från den ena ytterligheten till den andra.1
Härmed var denna föga uppbyggliga tvist i det närmaste utagerad.
Visserligen utspänns den i form af niotskrifter växlade mellan
Hoffvenius och den teologiska fakulteten i ytterligare tvänne år, men
ehuru den senare en gång beslöt, att ej vidare inlåta sig i något
utförligare svar, utan att då motståndaren befunnes vara pertinax in
sua sententia, anmäla honom för prokanslern, ja, draga honom in
för lclerus, så stannade det dock vid blotta hotelsen.2
De nya åsikterna voro dock ännu ej därmed nedtystade.
Tvärtom erfor teologiska fakulteten till sin stora harm, att Rudbeck själf
nu trädde inför skranket till deras försvar och med öppet visir.
Han hade år 1668 färdig till ventilering en afhandling: De principiis
rerum naturaliuru, i hvilken han, utan att nämna Cartesii nauin,
utvecklade dennes åsikter och, hvad värre var, lika mycket sysslade
ined filosofiska som med naturvetenskapliga spörsmål. Företalet
innehöll ett dräpande kvickt, men onödigt hånfullt utfall mot hans
motståndare.3 Teologiska fakulteten öfverlade hvad som var att
1 Kons. prot.. 28 och 30 Aug. 1(565.
- Teol. fak.:s prot. 1666—68, särskildt 4 Okt. 1667.
8 Jfr dessa Rudbecks ord: »Summa milli semper fuit votorum ad
aliqualem rerum theologicarum pervenire notitiam, quod tarnen ob mentis
caliginem et intellectus coecitatem me alia ratione assequi non posse video,
nisi ea ut aninmm priinuin in philosophi;e campum tamquam emporium
demittere, ibi pharmaca huic morbo debellando apta eomparare et tandem
per gradus . . . ad suinini demuui et perfectissimi Entis cognitionem devenire
coner.j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
