Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
göra, men den har tydligen fruktat att med en så fruktansvärd
motståndare, som kunde påräkna kanslerns säkra stöd, inleda en
dylik process, som nyss utspelats med Hoffvenius, ty dess beslut blef,
att dekanus skulle under själfva disputationsakten träda upp och för
præses framlägga fakultetens anmärkningar.1 Otvifvelaktigt bidrog
denna tilldragelse ytterligare att på sommarens riksdag stegra
prästerskapets motvilja mot regeringens förslag, att biskopar och
domkapitel skulle vid gymnasielärares tillsättning inhämta universitetets
mening. Det vägrade lyssna till ett dylikt förslag, alldenstund man
för den nya filosofiens skull ej kunde lita på dem som kommo från
universitetet. Underrättelse om detta prästernas uttalande väckte
åter i universitetskretsarne förstämning och delvis bitterhet.
Konsistoriet aflat d. 1 Sept. 1668 en skrifvelse till kanslern, hvari det
försvarade sig mot beskyllningen för Cartesianism med att å sin sida
påstå, att liksom denna lära aldrig varit föremål för offentlig
undervisning, så hade den ej häller gripit ikring sig, sedan kanslern för
tre år sedan afställde dess missbruk. Det åberopade ock universitetets
rätt att enligt 1595 års privilegier hafva sitt ord med i laget vid
skolläraretillsättningar, härvid förglömmande, att Gustaf Adolfs
privilegier uteslutit detta stadgande. Till sist yrkades ganska frimodigt,
och djärft, "att akademien icke måtte episcoporum eller
presterskapets censur underkastas vidare, än som konstitutionerna innehålla".
Fyra professorer med Stigzelius i spetsens hade dock ej kunnat
instämma i detta yttrande, utan afläto till kanslern en särskild
skrifvelse, hvari de, med uteslutande af de andras släng åt
prästerskapet, ansågo sig böra uttala, att ehuru det visserligen nu tillginge
varsammare än förr, ägde man ej därför hängifva sig åt den
föreställningen, att allt vore väl beställdt vid universitetet, såsom man
godt kunde se. af talet bland ungdomen och skriftväxlingen mellan
teologiska fakulteten och Hoffvenius. Med tydlig hänsyftning på
Rudbeck sade de, att änskönt "någon professor torde inbilla sig, att
han ensam bättre förstår allt det som till hans profession hörer, än
andra hans kolleger och andra litterati i landet", vore det dock
rådligast att iakttaga konstitutionernas föreskrift i 19:de kapitlet,
att rektor och dekaner skola öfvervaka, att intet proponeras soui
icke på konsistoriets framställning förut af K. Maj:t gillats. Det
vore på den grund bäst, att man ålade medici att utarbeta en
physica, som sedan skulle af lärda män och öfverheten granskas
1 Teol. fak.:s prot. 22 Juni 1668.
* I)e andra tre voro teologen M. Brunnerus, matematikern I’. Montelius,
som följande år fick Gefle pastorat, och C. Arrhenius, Rudbecks personliga
fiende, men säkerligen utan intresse för saken i öfrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
