Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
mail borde ej tillåta, att de principia, som hade sin grund i naturen
och ägde så många seklers häfd för sig, onödigt turberades. Olof
Rudbeck fann själf för godt att några dagar senare försvara sin
sak för kanslern.1 Han ansåg det vara uppenbart, att prästerskapets
attack åsyftat honom, och han beklagade sig öfver, att motståndarne
icke anklagat honom i den ordning konstitutionerna föreskrefvo.
Cartesii system hade han aldrig vare sig offentligen eller enskildt
föredragit, och som kanslern visste delade han ej alla dennes åsikter.
Skulle det fortgå så här, hvarken ville eller tordes han
offentliggöra något, ocli dock hade ban genom Guds nåd uppvisat mycket,
som förr varit världen obekant ocli hvaröfver de lärdas dom utfallit
gynnsamt, och han skulle hafva mera att visa. Befunnes det nu
lämpligare, att ban skulle följa en viss af K. Maj:t bestämd auktor,
vare sig dennes åsikter vore sanna eller icke, så skulle han däri
finna sig. Sin konungs befallning vore ban färdig att lyda i allt
utom hvad som rörde Gud och religionen, och kunskapen om de
naturliga tingen hade föga med salighetens kunskap att göra. —
Härmed afslöts för ögonblicket den bittra striden 0111 Cartesianska
filosofien för att aderton år senare uppflamma igen med fördubblad
våldsamhet. Ingen anade nu, att den, som då skulle träda i första
ledet för att afvärja teologernas anfall, var just den tjugutvåårige
yngling, hvars första litterära lärospån vid denna tid såg dagen,
men då, ehuru det visserligen icke undgick teologernas
uppmärksamhet, dock icke ansågs förtjänt af ett allvarsammare inskridande.2
Innan elfva år förgått, satt denne yngling i konsistoriet som
professor i matematik. Ilans namn var Johan Bilberg.
Den söndring inom konsistoriet, som af dessa oupphörliga gräl
framkallades och närdes, har belt naturligt återverkat på
universitetets inre förhållanden i allmänhet och särskildt på konsistoriets
förmåga att upprätthålla disciplinen bland ungdomen. Föredömet
ofvanifrån var ju lockande, och tidens oroliga och våldsamma
ungdom behöfde blott en ytterligare uppmuntran genom slappheten
hos de styrande, för att låta det komina till tygellösa utbrott.
En teckning af ett dylikt vid denna tid gifver en god tidsbild icke
blott af ungdomens sjelfsvåld, utan ock af myndigheternas, såväl
kanslerns, som konsistoriets osjälfständighet och vacklande hållning.
Vi minnas från ofvan, huru Ravii olyckliga uppträdande som
rektor om våren 1663 gjutit olja på elden. Hvad som då inträffade
1 7 Sept. 16(58 (Bref af O. R. n. 19).
3 Teologiska fakulteten fann sig af åtskilliga orsaker hindrad att gå
upp och admonera Witstgöten Johan Bilberg som skulle disputera under
Ljung (om Philosophicorum theniatum trias). Teol. fak:s. prot. 27 Aug. 1668.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
