Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
skulle ålägga dem något lindrigare straff än den perpetuella
relegation, som satts i fråga. Desse sluppo ock, trots den ytterliga
fräckhet de lade i dagen,1 ifrån med penningböter, under det några
andra dömdes till kortare eller längre relegation.
En dylik illa anbragt mildhet liar sin naturliga frukt. När
konsistoriet året därpå (i Nov. 1665) låtit trycka vaktordningen
samt ett utdrag ur konstitutionerna om studenternas skyldigheter
och därjämte vidtagit någon inskränkning i adelns rätt att bära
värjor, hvilket sista ej alldeles behagade kanslern,® kom det åter
till våldsamma uppträden. Man ansåg tydligen studentfriheten stå
i fara. Konsistoriet visade den fegheten att endast i hemlighet
gifva kanslern del däraf, hvarpå, efter att denne meddelat sig med
regeringen, denna beslöt ånyo sända Rålamb och Bjelke till Upsala.
Innan desse hunnit gifva sig af, kom det i Upsala till ett nytt stort
tumult, vare sig studenterna fått nys om deras uppdrag eller retats
genom ett olyckligt tal af rektor P. Rudbeckius. Utanför hans
gård samlades en natt en stor skara mest maskerade studenter,3
som först förde ett svårt oväsen och slutligen kastade hans gårdsport
ned på den frusna åns is. Konsistoriets mod var nu så sjunket,
att det af fruktan för att öka studenternas förbittring alldeles
underlät på en tid att underrätta kanslern om detta senare uppträde,
och när det skedde lät förstå, att det önskade fritagas från att
döma i denna process, emedan det skulle därigenom ådraga sig
allmänt hat och förtal, i det man skulle siiga, att den som vore
part i målet äfven uppträdt som domare.4 Regeringen tog i med
kraft, de brottslige häktades och sattes in på Upsala slott, där de
fingo sitta i Hera månader. Sedan sålunda en hälsosam skräck
tycktes böra vara injagad, förför den med mildhet, och efter att
de brottslige inkommit med nådeansökan, blefvo alla pardonerade.r’
Konsistoriet hade dock härunder fått tillfälle att än starkare yppa
sin svaghet. Förfarandet ger ej hög tanke om dess själtrespekt
och förmåga att fatta sin plikt. Studenterna hade nämligen på
1 Den illcire brodén Julinus sände, innan han häktades, sina kamrater
ett bref, ämnadt att framläggas för konsistorium, däri det bland annat
hette: »Håller ihop som karar, att de må intet få kål på Er i konsistorio.
Skyller altsamiuans på mig.»
J Han skref till konsistoriet il. S Xov.: ’I)et hade varit väl, att man
icke adelen hade betagit alldeles att bruka svärd lofligen.»
" Bland dessa i ansiktet sotade studenter, som aflagt ed på en påk
att icke förråda hvarandra, var den sedan så ryktbare Henrik Schutz,
P. Rudbeckii blifvande kollega och allt studentoväsens hätske förföljare.
4 Ivons. prot. 14 Febr. ltititi.
5 K. Maj:ts bref 27 Mars 16ßß.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
