- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
108

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

förklarat, att de för sin del aldrig utkastat några beskyllningar,
utan endast för kanslern berättat, att de hört att ett dylikt rykte
ginge, hvarmed Fegræus förklarat sig tillfredsställd och blott begärt
att få en attest på saken. Men det var hvarken kanslerns eller
Rudbecks mening att låta honom slippa för så godt pris. Den
11 Maj 1G68 affärdade den förre på Rudbecks instigation ett skarpt
bref till konsistoriet, hvari han suspenderade Fegræus från ämbetet
och begärde, att saken skulle judicialiter upptagas, hvilket ock
skedde, livad därunder passerade eller kom i dagen är obekant,
då handlingarna i saken förseglades och synas nu vara förkomna.
Blott ett är visst; oräkneliga konsistoriesammanträden höllos i saken,
och den slutade med, att Fegræus fick d. 30 Oktober göra afbön,
hvarpå kanslern nedlade målet.1 Fegræi vistelse i Upsala blef
ej lång. ban lämnade universitetet troligen 1674,2 blef 1675
amiralitetsråd, adlades med namnet Fägerstjerna och dog som
landshöfding i Östergötland 1693. Trots besynnerligheterna i lynnet
tyckes han, att döma af befordringarna, hafva varit en duglig man.

Vi hafva sett den växande konflikten mellan Rudbeck och
flertalet at’ hans ämbetsbröder. Det återstår att skildra, huru den kom
till utbrott genom det ekonomiska nödläge, hvari universitetet, till
icke ringa del genom hans förvållande, omsider fann sig försatt.
Hans motståndare hade länge tyckt sig kunna frukta det värsta,
sedan han skaffat dem på halsen de oupphörligt växande kostnaderna
för kommunitetet och den rätt betungande exercitiestaten samt
därjämte fortsatte med de dyrbara byggnadsföretagen. Men deras
farhågor skulle ej besannas så snart, som de under vanliga
förhållanden haft rätt att vänta. Ty ovanligt rika skördar och höga
spannmålspris hade, trots de stegrade utgifterna, länge förhindrat,
att någon brist uppstod. Spaumålsprisen hade från 3 daler smt.
tunnan 1655 stigit redan 1658 till nära 5 daler och sedan hållit
sig kring denna siffra eller något därutöfver, för att 1664 springa
upp till 6 daler. Också hade inkomsterna stigit från 23,183 daler
år 1655 till 25,023 år 1660 ocli hade 1663 hunnit iinda upp till

1 l)e ofullständiga källorna för denna sak äro, dä protokollen ständigt
hänvisa (ill nu förlorade acta, Stigzelii bref af 26 Maj till kanslern och
Rudbecks (ill densamme utan dato (bägge i It. ark.) samt kanslerns bref
till kons:t 11 Maj och 24 Juni och dettas svar 10 Juni och 80Okt. 1068.

■ Enligt föreläsningekatalogerna tjänstgjorde Fegneus läsåren 166!)—70
ocli 1670—71, men ej de två följande (kanslern hade d. 24 Maj 1671 beviljat
honom ledighet för utrikes resa i 2 år). Han föreläser ånyo hösten 1673,
men har troligen därpå lämnat universitetet, efter K. Lundius d. 13 Mars
1674 nämnes till e. ord professor. Någon lön har Fegræus eget nog aldrig
uppburit, adjunktslönen innehades af Lundius från ocli med 1668.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free