Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
på universitetet genom att i hofrätten uppträda som änkefru Chruzelii
sakförare i hennes process med konsistoriet, hvarvid lian öfverhopade
detta med illvilliga beskyllningar. Hans uppträdande då afprässade
De la Gardie en förtviflans suck: "Jag tror, att ingen argare själ
är född i Sverige." Huruvida Körling lyckats få sin sak dragen
inför K. Maj:t, är mig ej bekant.1
Obetydliga voro dock de fejder, som hittills rasat inom de
akademiska kretsarne, mot den storm som utbröt i och genoiu processen
ined boktryckar Henrik Curio. Den blef universitetets cause celebre
i detta sekel, satte våldsamma lidelser i rörelse och slog djupa sår,
ja, har sannolikt bidragit att föra mer än en af de deltagande
professorerna i en förtidig graf. Vi minnas från ofvan,5 huru Curio
1661 antagits till akademiboktryckare och huru hans villkor sedan
förbättrades, hvarvid dock bör anmärkas, att 1665 års anslag af 100
tunnor, sedan nödåren inbrutit, i likhet med öfriga anslag på extra
stat, utgick ojämt och med ej obetydliga afdrag. Mannens säkerligen
från början svaga ekonomiska ställning kunde under sådant
förhållande icke annat än blifva sämre, och trots all lärdom förblef han
en klen boktryckare, hvars tryckeri jämt befann sig i ett
oordentligt och uselt skick,3 och hvars typografiska alster ofta utmärkte sig
genom en äfven för denna tid ovanligt tarflig utstyrsel. Curio var
uppenbarligen en stor slarf, och det lån af 300 riksdaler af
univer-sitetsmedel, som kanslern 9 Dec. 1664 beviljat honom för inköp af
Jausonii inventarier i Stockholm, hade ej medfört någon förbättring
i hans tryck, öfver hvars uselhet oupphörliga klagomål höjdes. Det
är ju möjligt, som Rudbeck sedan ihärdigt påstod, att de villkor
som Curio erhållit, voro alltför klena, för att ban skulle på dem
kunnat existera;1 i sig själf kunde på denna tid en
tryckeriverksamhet icke vara synnerligen inbringande i Upsala, där det
akademiska trycket, boktryckarens förnämsta inkomstkälla, var så
obetydligt och förlagsverksamheten ej hade att räkna ined stor afsättning.
1 Kons. prot. 1670—71 passim och flera kons. bref t. kanslern, särskildt
30 Nov. 1670, 2f> Jan. 1671, Kons. prot. 14 Okt. 1674, kanslersbref 21 Jan. 1671
och odat. relation (1675) tydligen af konsistoriet (K. Ark.). Om Körlings
andel i Chruzeliska processen se kons. prot. 12 Mars 1677 och dess bref till
kanslern 11 Dec. 1677.
3 Se ofvan s. 66.
3 Inventeringen 1674 ger en sorglig bild af tryckeriet (kons. prot. 9
Juli).
4 När Curio i odaterad supplik till kanslern begärde 100 tunnor, som
beviljades 10 Fehr. 1665, säger han, att arbetslönen är i Upsala dyrare än
utrikes, ocli att ban icke kan sälja för 50 daler af do arbeten han upplägger
(R. ark).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
