Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
löfte till Curio eller prostituera sig med beskyllningen, att motparten
fört falska protokoll. Men hans innersta känsla framlyste redan vid
varningen för att i rättegången indraga andra icke dithörande
universitetsfrågor, ty han tillade här, att dessa torde nog ändå komma
till Kungl. Maj:ts kännedom, så att "våra hemseder blifva en gång
eorrigerade och man i Upsala lärer af Pauli dicto operari salutem
cum tremore et timore". Ocli ban slöt brefvet vackert med att säga,
att, som ban hyste en sådan trogen vänskap och aktning för
Rudbeck och ville hans bästa, skulle han önska, att denne mera vore
betänkt på, huru universitetets olyckor kunde botas, än af andras
eggelse söka en hämd, af hvilken hvarken ban eller universitetet
skulle hafva någon hugnad eller iira.1 På Rudbeck måste en sådan
skrifvelse göra det djupaste intryck. Han älskade uppriktigt och
varmt sin svage men gode beskyddare, hvars lefvande intresse för
bildningens sak och outtömliga välvilja för sin egen person han fått
i så rikt mått erfara, och han kunde nu hafva skäl att frukta, att
dennes mäktiga stöd skulle i detta kinkiga ögonblick undandragas
honom. Han besvarade den faderliga skrapan i djupt förkrossad
ton och sökte ställa sitt eget uppträdande i den l jusaste dager, under
det han skickligt samlade alla skuggor öfver sina motparters
beteende.2 Och det visade sig, att han kände och behandlade sin
kansler riktigt. Ty denne besvarade med rörande godhet hans bref ocli,
på samma gång han lät förstå, att icke alla Rudbecks uppgifter voro
med sanna förhållandet öfverensstämmande, försäkrade han honom
om sin orubbliga tillgifvenhet och att det icke legat något hot doldt
i lians ord; detta kunde så mycket mindre vara fallet, som det var
uppenbart, att Rudbeck blifvit illa handterad, under det konsistoriet
prostituerat sig.3
Det bistra kanslersbrefvet af d. 18 Mars hade i konsistoriet
väckt icke ringa oro, men det tappade icke därför modet, dess sak
var god och i dess leder kämpade modige beslutsamme män. Främst
bland dem stod nu den kraftfulle teologen Erik Benzelius d. ä.,’1
vidare universitetets rektor, astronomen Magnus Celsius och
professorn i grekiska Petrus Aurivillius, dem tillkom största andelen af
äran för det fasta motstånd som konsistoriet satte mot försöken att
1 Kanslern till Rudbeck 18 Mars 1675 (concept R. ark.).
J Rudbeck t. kanslern 31 Mars 1(175, tryckt i Bref af O. Ii. s. 107.
3 Kanslern till Iiudbeck 8 April 1075 (concept Ii. ark.).
4 Huru bittra Benzelii känslor mot Rudbeck voro, synes af det bref, som
han vågade d. 27 Febr. 1675 skrifva till kanslern (H Afzelius: E. Benzelius d.
ä. 1. 181)7 s. 58). Han räknade tydligen på kanslerns välvilja mot den, som
en gång varit hans barns lärare, men häri berlrog han sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
