Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
i tysthet. Han hoppades nog att vid den förestående kröningen i
Upsala kunna med bättre framgång upptaga densamma och då
framdrifva en lösning i kompromissens form.
Konsistoriet skulle gjort klokt, om det ock å sin sida hållit sig
på defensiven. Kanske det icke heller var dess mening att
öfvergifva denna position, när det i sitt betryck återupptog den gamla
tanken att hos Kungl. Maj:t anhålla om en e. ordinarie domstol,1
men vid förfarandet glömde det bevara det lugn, som anstod en part,
hvilken klagade öfver andras förlöpningar, och använde tillika ett
skrifsätt, som icke var ägnadt att stämma höga öfverheten till dess
förmån. Ty i skrifvelsen (af 25 Maj) till konungen hette det om
Rudbeck, att han "har intet haft nog oss i denna Curios sak till äran
oförskylt angripa, utan har ock gifvit sig ännu lösare tygel,
utkastande på oss... i högbemälte Hofrätt en hop andra grofva och
äreröriga beskyllningar". Ett rykte ginge, att det vore fråga om att
fråntaga universitetet dess jurisdiktion, och uttryck hade fällts af
Rudbeck i samma riktning, hvilket icke vore hans sinnesart olika.
Oförsiktigast af allt var dock, att det i skrifvelsen hette, att de önskade
få sin sak inför "kristliga, opartiska domare", ty däri låg en
obehörig och opassande jäfsanmärkning mot konungens hofrätt. Också
blef ej heller någon utomordentlig domstol tillsatt.2
Det var nog icke ovälkommet för kanslern, att han vid samma
tid genom Rudbeck sattes i stånd att låta dennes vedersakare, Claes
Arrhenius, känna tyngden af sin höga onåd och kunde på samma
gång få gifva hela konsistoriet en uppsträckning, för att det icke
tillräckligt vårdat sig om sin kanslers kränkta heder. Förhållandet
var, att Arrhenins för månader tillbaka under processen med Curio
hade, i hettan öfver dennes otidiga inlagor, fällt några oförsiktiga
yttranden, som ban dock genast på konsistoriets föreställning tagit
1 Kodan d. 2,’5 Mars hade konsistoriets fullmäktige i processen inlämnat
hos konungen en supplik om kommissorial rätt, hvilket då besvarats med,
att K. Maj:t ville först, till efterlefvande af konstitutionerna, afvakta den
frånvarande kanslerns mening (kons. prot. 3 April 1(175).
1 För den händelse, att denna e. ord. domstol skulle kommit till stånd,
beredde man sig på ännu svårare anklagelser mot Rudbeck. Bland Örnhjälms
(C. Arrhenii) papper i K. Bibi. finnes nämligen en med Hadorphs hand
skrifven, odaterad promemoria, tydligen afsedd att läggas för denna
domstol. I denna uppräknas åtskilliga Rudbecks försyndelser, såsom att han
nedanför akademikvarnen uppsatt egna verk, hvilka drogo vattnet från
denna och minskade dess inkomst, att ban blott hållit 2 sectiones humani
corporis, ehuru Hoffvenius önskat flera, att han hade »alldeles ödelagt» sin
profession, så att bela arbetet hvilade på Hoffvenius ensam etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
