Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
ligt, att "den ondskefulla ocli skamlösa själen" finge sin förtjänta lön.
"Aldrig släpper jag", tillade han, "honom, utan att ett stycke af
äran blifver i loppet". Att Rudbeck delade dessa känslor och haft
sin dryga andel i denna förlöpning synes mer än väl af hans bref
till kanslern.1 Konsistoriet inkom härpå ånyo d. 23 Juli med en
lugn och saklig förklaring, och Arrhenius aflat samma dag en i
underdåniga och förkrossade ordalag hållen böneskrift. I denna
förnekade ban på det dyraste att med sina ord någonsin hafva syftat
på kanslern, det var på munkars och jesuiters framfart ban hade
tänkt; han återkallade i minnet de många förtjänstfulla vetenskapliga
arbeten, med hvilka ban vore sysselsatt, och försäkrade, att han
hellre ville vara gömd under jorden, än lefva i sin höge formans
onåd. Kanslerns vrede lade sig småningom, han fann väl ock vid
lugnare besinning, att han i sin upphetsning gått väl långt och att
i händelse af en uppseendeväckande rättegång möjligen något af
hans egen ära kunde stanna i loppet. Och d. 7 Oktober kunde
rektor meddela i konsistoriet, att kanslern tillgifvit Arrhenius och
insatt honom i tjänsten, hvilket gaf denne anledning att nedkalla
Guds välsignelse öfver kanslern för hans godhet och bedja Gud
förlåta dem som varit orsaken till hans onåd.
Den riksdag som Karl XI till d. 15 Augusti 1675 sammankallat
i Upsala för att, dels bivista hans kröning dels och hufvudsakligen
anvisa medel till det, tyska kriget, hvari man redan var invecklad,
och det danska, som hvarje dag kunde väntas, inverkade naturligen
störande på universitetets arbete. Gustavianum användes till
riddarhus, hvarigenom föreläsningarna till stor del blefvo omöjliga,
staden var öfverbefolkad af gäster, från främmande ambassadörer
ned till bondeståndets deputerade, och rum fanns ej för studenterna.2
Man hade i öfrigt gjort de största ansträngningar för att gifva ett
prydligt utseende åt det tarttiga och långt ifrån snygga
stadssamhället. Med staden rådgjordes hur man skulle förflytta de
vanprydande hemlighus, som kantade ån; de högar af orenlighet och sopor,
som från Lithmans och Unonii gårdar förts ut och lagts i högar
längs vägen upp till slottet, skulle bortföras, man ålade Rudbeck
att transportera den gödsel, som samlats utanför stallet, bort till
; Rudbeck t. kanslern 14 Juni och 16 Juli 1675 (Bref af O. K. s. 116—
120).
Priserna stego. I’. Aurivillius berattar med förtrytelse d. 25 Juni i
konsistoriet, att änkeprofessorskan Hedræus begärt 1 riksdaler i veckan för
ott rum, »hvilket syntes vara nesligt». Af anteckningar bland Örnhjälms
papper synes, att ett rum för en finare student kostade för år 20 daler
kppmt eller 3 5/:l riksdaler. Den värda frun hade således fjortondubblat
hyran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
