- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
154

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

slottsträdgården.1 Med den i öfrigt ju ganska märkliga riksdagen
hafva vi här icke att göra. Ett och annat passerade dock under
densamma, som berörde universitetet. Så bekräftade konungen
högtidligen d. 30 September på universitetets begäran alla dess af
Sveriges framfarne konungar gifna privilegier. Åtskilliga mindre
önskningar, som man samtidigt inlämnat till kanslern, för att af
honom andragas hos konungen,2 lämnades så godt som obeaktade,
om de ens framförts af kanslern, hvilken ju under denna riksdag
förlorade allt inflytande och ådrog sig konungens onåd. Deras
begäran att universitetets för krigets skull beslagtagna Helsingetionde
skulle lösgifvas, afslogs först af konungen, bifölls något därefter för
att så ånyo afslås,3 och deras förhoppning att undgå det byte at’
ett akademigods i Västmanland, som konungen önskade till boställe
vid lifregementet, gick om intet, de anmodades kort och godt att
utan dröjsmål bidraga till verkställigheten.

Den stora högtidliga teologie doktorsproinotion, som firades d.
1 Oktober, är förtjänt af ett särskildt omnämnande. Det var andra
gången en svensk konung öfvervar en dylik festlighet, och, liksom
förra gången 1617, hade konungen äfven nu själf utsett de ått.a
personer som skulle med denna värdighet hedras. Bland dem voro
de tre medlemmar af Upsala teologiska fakultet, som ännu saknade
doktorshatten, Mart. Brunnerus, Erik Benzelius och Sam. Skunk, de
öfriga voro biskop .T. Baazius i Skara, superintendenten i Visby J.
Brodinus, öfverhofpredikanterna Olof Svebilius och Joh. Gerthius
samt tyska kyrkans pastor J. Helvig. Konungen hade befriat dem
från alla i lagen föreskrifna prof1 och hade gifvit riksmarskalken
order att på kunglig bekostnad anordna den stora festmiddagen.
Till promotor var Linköpingsbiskopen Joannes Elai Terserus
förordnad i anledning af ärkebiskop Stigzelii ålder och sjuklighet.
Terseri uppträdande vid tillfället väckte stor sensation och var nära
att för honom blifva lika olycksbringande som hans föregående
konflikt med sina kyrkliga ämbetsbröder. Hos honom grodde en
djup ovilja öfver det sätt, hvarpå ban år 1664 behandlats, då ban
för sin två år tidigare utgifna katekesförklaring anklagades för
synkretism och aflägsnades från biskopsstolen i Åbo. Han hade

1 Kons. prot. 28 Juni 1075.

3 Kons. promemoria (odat. kopia i kons. arkiv). Rudbeck skall enligt
hans egen senare uppgift hafva rönt stor nåd af konungen. (Se Bref af O.
R. s. 183).

" K. Maj:ts bref 5 och 13 Okt. samt 5 Dec. 1075.

1 K. Maj:ts bref till promovendi 20 Sept. 1070 (Vet. ak. Bibi. Bergianska
brefsaml. T. 5 s. 509). De kungliga bref af 20, 27 och 30 Sept. som nämde

promovendi finnas i kons. arkiv. Terseri program af 30 Sept. uppräknar

promovendi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free