- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
155

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

visserligen 1671 bekommit en slugs upprättelse, i det att ban då
utnämdes till biskop i Linköping, men stridbar och envis som ban
var, var det honom omöjligt, att då han nu trädde fram för konung,
riksdag ocli kyrka icke begagna tillfället att gifva sina motståndare
något igen för den förföljelse ban själf fått genomgå.

I sitt proinotionstal d. 1 Oktober tillät ban sig angripa den
ortodoxa svenska kyrkans klenod, formula concordiæ, under erinran
om, att vid 1647 års riksdag hade ban, då teologie professor i
Upsala, varit i stånd att förhindra, att denna skrift antogs som
symbolisk bok. Han lät nu om igen höra sina gamla skäl mot
konkordieformeln, att den vore lika tjock som bibeln, att den vore
knappast läst, än mindre förstådd af våra präster, samt att den
innehölle många hårfina kontroverser, som alls icke passade för en
symbolisk bok. Såsom bevis för detta sista anförde ban dess
framställning af dogmen om Kristi nedstigande till dödsriket, hvilken
dogm dessutom, enligt hans åsikt, både till bokstafven och andan
stridde mot den heliga skrift. Man kan väl tänka sig det närvarande
prästerskapets harm öfver att i konungs, råds och ständers närvaro
nödgas åhöra detta djärfva utfall af en man, som en gång förut för
dylik trotsighet måst nedlägga biskopsvärdigheten. Terserus hade
kanske räknat på, att at’ hans förre domare endast en var
närvarande,1 men han glömde huru stark solidaritetskänslan inom kyrkan
och ömtåligheten om dogmen visat sig vid föregående tillfällen.
Teologiska fakulteten sammanträdde redan följande dag och beslöt
protestera mot hans tilltag, och förbittringen framträdde med sådan
styrka, att Terserus själf fann för godt att d. 3 Okt., då
prästerskapet samlats i kyrkan mellan ottesången och högmässan, infinna
sig, för att beklaga hvad som skett och bedja om förlåtelse; han
anförde som ursäkt, att han de föregående dagarne varit så turberad.
Prästerskapet förklarade dock, att det icke kunde nöja sig med
mindre än ett återkallande och ingick till konungen med en mycket
skarp skrift, i hvilken det erinrade, att konkordieformeln blifvit 1663
af K. Maj:t erkänd för en "norma symbolica Augustanam
confessio-nem explanans" (man vågade dock ej denna gång påstå, att den
blifvit antagen som symbolisk bok). Terseri uttalanden vederlades
och begäran framställdes, att K. Maj:t måtte på behörigt sätt dämpa
detta tilltag.2 Konungen gaf Terserus befallning att i
aftonsångsgudstjänsten förklara sig och att göra det på latin, på hvilket språk

1 Biskop Litbman i Strängnäs. Ärkebiskop Stigzelius, som med nöd
deltagit i kröningsceremonien stödd på en annan biskops arm och som
befriats från att promovera, kan väl ej hafva öfvervarit promotionsakten.

2 Prästerskapets protest af d. 3 Okt., finns i kopia i Ups. Bibi. \V. 322.
I)e promoverades särskilda, belt korta protest af samma dag är tryckt hos
H. Afzelius: E. Benzelius d. ä. 1. s. 51 not 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free