Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
hans promotionstal hållits. Det skedde ock, men som det tyckes
hade underrättelsen, att så skulle ske, icke allmännare delgifvits, ty
man anmärkte sedan, att få biskopar och rådsherrar fingo afhöra
hans förödmjukelse. Kanske det låg just i konungens afsikt att,
såvidt möjligt, undvika onödig större offentlighet.. Det märkliga iir
dock, att Terserus i sin afbön visserligen erkände, att han felat
därutinnan, att ban förglömde, att han själf en gång varit med om
att erkänna konkordieformeln som symbolisk bok, men i fråga om
läran om Kristi nedstigande till dödsriket nekade ban att återtaga
hvad ban sagt, ty samvetet vore honom kärare än allt annat.
Härmed var saken för tillfället utagerad, men försök gjordes sedan
att ställa honom till ytterligare ansvar; att de blefvo utan påföljd
torde hafva berott på konungens mellankomst. Terserus hade
dock-varit ofrälsets egentlige ledare under den pågående riksdagen och
därvid uppträdt med synnerlig skärpa i den mot rådet väckta stora
frågan om dess ansvar för rikets förvaltning under konungens
minderårighet.1
Såsom ofvan nämdt hade kanslern med sommarens ingång
upphört att för en tid ingripa i striden mellan Rudbeck och
konsistoriet, han hade en annan plan i sikte, nämligen att söka
åstadkomma en för den förre förmånlig komposition. Sannolikt hade
både Rudbeck och lians höge beskyddare börjat misstänka, att
utsikterna till en lycklig utgång af processerna icke voro synnerligen
stora,2 och Rudbecks många gynnare ville nog spara honom
förödmjukelsen af ett öppet nederlag. Ett osökt tillfälle att bana väg
för en förlikning tycktes öppna sig vid kröningsriksdagen i Upsala,
där tryck från många håll kunde öfvas på konsistoriet. Men detta lät
sig ej skrämma, kanske anblicken af De la Gardies under riksdagen
skakade maktställning något ökat dess mod, nog af den förberedande
påkänning, som kanslern gjorde i September, förde endast till, att
konsistoriet lät förstå, att första villkoret för en komposition vore,
att Rudbeck återkallade sina beskyllningar, å sin sida ville det på
inga villkor återkalla domen öfver Curio.8 Olof Rudbeck själf be-
’ Se Anjou, svenska kyrkans liist. ifrån år 1593 s. 128—429 och en
samtida odaterad berättelse om hvad som passerade vid Terseri revokation
(Ups. Bibi. W. 322).
■ I odateradt bref (li. ark.), som säkerligen hör till denna tid, skrifver
Rudbeck till kanslern: »Där intet Gud, min nådige konung och E. G.
Kxel-lens och min rättfärdiga sak vill hjälpa mig, så vilja nu mina ovänner
hafva både äran och min egendom ifrån mig.»
3 Kons. prot. 8 Sept. 1U75. >1. Celsius var emot all komposition, han
ansåg, att rättvisan borde hafva sin gång, för att konsistoriets heder skulle
räddas åt eftervärlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
