Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
hemman. Det låg nära till hands för en adlig jordägare, som
önskade afrunda sina besittningar och därvid fann, att något
akademihemman låg så till, att det kunde fördelaktigt ingå i hans
jordkomplex, att utan vidare yrka på byte med den svagare grannen.
Oftast utverkade ban sig ett kungligt rekommendationsbref, som
stundom närmade sig till befallning, och dref därpå med lock eller
pock saken igenom, trots att universitetet stretade mot af alla
krafter, i medvetande af, att det som bjöds alltid var sämre än det
som begärdes. Drottning Kristina hade utfärdat förbud mot dylika
byten både d. 8 Aug. 1645 och 25 Febr. 1651, men med vanlig
inkonsekvens ändock själf upprepade gånger förordat adelsmäns
önskningar att byta.1 Man skulle väl väntat bättre af hennes
kraftfulle efterträdare Karl X, som inledt en reduktion af statens
förskingrade egendom, och ban uppgifves hafva med missnöje upptagit
underrättelsen, att universitetet icke fick hafva sina gods i fred,
samt till och med hafva befallt, att reduktionskollegiet skulle för- |
hjälpa universitetet att få igen sin bortbytta egendom.5 Men icke
dess mindre har han snart därefter så godt som förordat Björnclous
begäran om ett byte, hvilket ock gick i verkställighet.3 Än värre
blef det under följande tid. Sådana stormän, som Bengt Horn,
Gustaf Soop, grefve Anders Torstensson och Sten Bjelke yrkade på
byten, och universitetet fann icke det skydd det behöfde och haft
rätt att vänta hvarken hos regeringen eller kanslern, hvilken senare
i stället förordade bytena, oaktadt dessa i regeln voro, som
räntmästaren uttryckte sig, blott "ett gäckeri". Dock synes konsistoriet
en gång hafva lyckats att hålla fienden från lifvet, ehuru den storhet
som uppträdde var själfve kouungens farbror, hertig Adolf Johan.
Och ändock hade kanslern den gången icke dragit sig för att skrifva
till konsistoriet, att han förmodade, att detta nogsamt konsidererade,
med hvilken vördnad en begäran af en så hög person borde upp-
1 Se del 1, s. 376.
’ C. Lit Innan som rektor omtalar detta Karl X:s missnöje i
konsistoriesessionen d. 4 April 1655. Och 11178 d. 16 Jan. uppgifver konsistoriet i
memorial för P. Rudbeckius till kanslern rörande ärenden att, andragas på
riksdagen i Halmstad, att Karl X gifvit reduktionskollegiet den i texten
omtalta befallningen, ehuru, tillägges det, ingenting vidare blef gjort i
saken, hvilken blott ådragit universitetet hat och förföljelse.
a Karl säger dock t sitt bref d. 16 Sept. 1656, att bytet endast får ske
i det fall, att akademien ej förlorar därpå, utan snarare vinner. Björnclous
bytesbref af 17 Juli 1658 tinns i kopia i Ups. Bibi. U. 84. Han gaf ett
frälsehemman i Viksta by ocli socken, Sorunda härad, och fick ett hälft,
hemman i Flötsund i Alsike socken, och 2 utjordar (Örslunda och Husby)
i Tensta socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
