Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(38
tagas, och att han för sin del fann saken af ringa importans; det
vore ju ock första gången hans furstliga nåd begärde något dylikt,
liksom hans "generösa gemyt" borgade för, att ban icke kunde
begära något som vore universitetet till skada, och tillförsäkrade det
hans nådiga bistånd vid andra tillfällen.1
Värre blef det att komma undan, då konungen själf år 1675
genom reduktionskollegiet framträdde med önskan att få till boställe
vid lifregementet tillbyta sig akademihemmanet Pastad i
Västmanland2 och tillika kort därefter understödde sin lärares, den forne
Upsalaprofessorn Edmund Figrelii, numera riksrådet och friherre
Gripenhjelms önskan att genom byte förvärfva två akademihemuian
Helgestad i Haga socken.3 Konsistoriet var först icke obenäget att
gå Gripenhjelm till mötes, därest det försäkrades om fullgodt byte
och finge hans löfte att utverka K. Maj:t förbud i öfrigt för alla
dylika byten, men när det fann, att ban bjöd sämre gods, drog det
sig tillbaka. Kinkigare måste det däremot blifva att lyckas få
konungen att taga tillbaka sin önskan om Pastad hemman. Man visste,
att. hären var hans ögonsten, och ban yrkade otåligt på snar
uppgörelse. Men det var af vikt att försöka, ty såsom ban formulerat
sin begäran, kunde i den ligga ett farligt prejudikat. Han hade
nämligen i sitt bref af d. 3 Okt. 1675 talat om "anslagne" hemman
och tycktes således, i likhet med reduktionskollegiet, antaga, att
universitetets gods voro förlänta kronohemman, då de dock i själfva
verket voro till allra största delen komne från Gustaf Adolfs
donation af egna arfvegods. Den modige och envise räntmästaren Olaus
Verelius reste upp till Stockholm och förde universitetets talan hos
konung och kollegium med kraft och, som han trodde med den
framgång, att saken skulle vara bragt ur världen.4 Och detta gaf
konsistoriet mod, att då Gripenhjelms änka, Anna Rålamb, i början af
1676 förnyade sin aflidne mans framställning, afböja densamma. Det
var knappast gjordt, då man fick underrättelse, att frågan om Pas-
1 Kanslern t. kons. 31 Juli 16(53. Trots konsistoriets afböjande svar d.
20 Aug. förnyade han sin uppmaning d. 16 Oktober. Han liade tidigare
samma år (27 Maj) förordat en Lejoncronas bytesbegäran.
’ Konsist, t. kanslern 31 Maj 1675. Det påpekade i brefvet, att
reduktionskollegiet besynnerligt nog icke visste, att godset varit Gustaf Adolfs
arf och eget, utan trodde, att det var förläningsgods.
■ K. Maj:t till universitetet 4 aug. 1675.
4 Verelii memorial till K. Maj:t 16 Okt. och kons. prot. 3 Nov. 1675.
Enligt det senare tyckes kollegiet stått starkare på saken, än konungen
själf, och Verelius fick af det förra höra hårda ord och hotelser, som han
å sin sida besvarade med, att om kollegiet icke ville taga skäl, skulle han
fara efter den till kriget afreste konungen, vore det än ända till gränsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
