Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
tads afstående till öfverstelöjtnantbostiille var åter upptagen på högre
ort, och att Karl själf nådigt, luen bestämdt förklarat, att hemmanet
måste ban hafva.1 Ingenting var nu vidare att åtgöra i den saken,
men man beslöt att i anledning däraf ingå med en ödmjuk supplik
och begära att åtminstone förskonas för de enskilda, förlustbringande
bytena.2 Så litet uträttade dock detta, att Gripenhjelms änka
följande år i April kom igen, nu försedd med den svage kanslerns
rekommendation, ocb då universitetet ändock ej ville lyssna till
hennes begäran, lyckades hon d. 2 Nov. 1677 utverka sig ett kungligt
bref, som ej kunde annat än väcka stor oro hos de akademiska
fäderna. Konungen skref nämligen, att ban icke allenast tillät, utan
jämväl ville, att bytet med Anna Rålamb skulle snarast möjligt
verkställas, så framt hon bjöde bättre igen, eftersom de kungliga
resolutionerna mot byten icke kunde förstås om andra än sådana, som
voro universitetet till afsaknad, hvilka K. Maj:t alldeles ogillade.
Det var klart, att konungen var förd bakom ljuset i afseende på
bytets beskaffenhet, ty de gods, som änkan bjöd, voro usla.
Konsistoriet, som dessutom fann K. Maj:ts tolkning af egna föreskrifter
något hård, gaf sig därför icke, utan beslöt göra ett nytt försök
hos konungen på den snart förestående riksdagen i Halmstad. Man
uppehöll emellertid änkan med, att bytet icke kunde genomföras,
förr än vederlaget noga undersökts.
Uträkningen lyckades. Teologie professorn I’. Rudbeckius, som
deltog i riksdagen, medförde dit en stark framställning från
universitetet om de olägenheter som godsbytena medfört. Man blef, hette
det, af med de bästa hemmanen och fick idel "skrafvelgods" i stället;
konsistoriets motstånd hade endast ådragit det bat och förföljelse
och ändock föga uträttat, då de mäktige genom oriktiga
framställningar utverkat sig kungliga order om byte, men det var i alla fall
dettas plikt att icke tiga, utan försvara universitetets egendom. Och
Rudbeckius, som i Halmstad begärt enskildt företräde hos konungen,
lyckades att för denne klargöra rättvisan af universitetets begäran
och utverka hans bifall till ett generellt bytesförbud. Men det satt
hårdt åt att få resolutionen utskrifven, då man i kansliet fruktade
de stores ovilja.3 Den utfärdades dock omsider d. 1 Mars 1678
1 Kons. prot. 23 och 30 Mars, 12 och 26 April 1676.
5 Kons- prot. 3 och 10 Maj 1676 samt odaterad supplik till K. Maj:t
(kons. arkiv).
0 Se memorialet för Rudbeckius af 16 Jan. 1678 och dennes relation i
konsistoriet 29 Mars 1678. Han berättar där, att, trots lians första audiens hos
konungen och dennes bifall, hade Joh. Svanehjelm länge vägrat att taga
befattning med saken och först genom hotelse om en ny audiens, som
hofmarskalken Rosenhane lofvat utverka, kunnat förmås att inskrifva
resolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
