Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Sannolikt liar kung Karl med sin starka rättskänsla, så fort lian
blifvit upplyst om rätta förhållandet,1 vidtagit en ändring i sitt
förra beslut.
Ett annat bevis på, att den stränga ordning, som sedan blef
så utmärkande för Karl XI:s bela styrelse, ännu icke inträdt, hafva
vi i det försök till godsbyte, som riksmarskalken grefve Jan Gabriel
Stenbock var nära att ined själfve konungens goda minne
genomdrifva trots det förbud mot dylika byten, som Karl nyss förut på
riksdagen i Halmstad 107S utfärdat. Stenbock ville komma åt två
akadeinihemnian,2 och för ändamålets vinnande hade ban
uppenbarligen framställt saken för konungen så, som skulle akademi b emm an en
vara till universitetet donerade kronohemman, hvarpå Karl d. 15
Dec. 1(379 skref till konsistoriet och gaf sitt bifall till bytet,
eftersom Stenbock bjöd lika godt igen ocli konungen för öfrigt donerat
honom skatterätten till de två hemmanen.3 I det sista låg egentligen
en ren olaglighet, ty dessa hemman, som Gustaf Adolf donerat, voro
komna från hans arf och eget, hvadan ju universitetet besatt dem
med full äganderätt. Men reduktionskollegiet, hvars president just
Stenbock var, hade mer och mer börjat sprida den föreställningen,
att universitetets gods voro donerade kronohemman, och det var
icke svårt att få konungen att tillägna sig samnia uppfattning.
Emellertid jämrade man sig med rätta vid universitetet öfver något
så oerhördt, soui att en enskild person förskaffat sig kunglig donation
på en annans allodialfrälse,4 och stretade mot af alla krafter,
åberopande det kungliga Halmstadförbudet af 1G78 mot alla byten.
Nästan komiskt verkar att läsa det bref, som Stenbock i auledning
af konsistoriets motsträfvighet tillskref detta d. 6 Mars 1080. Han
fann först ganska eget, att de nu af principskäl satte sig mot hans
byte, då de, som ju väl veterligt vore, i alla tider gjort byten, och
det var väl detsamma för dem, från hvilken deras hemniansränta
Höt in, blott, denna vore viss och säker, och han erbjöd dem ju att
välja bytesföremålet, sådant kunde ban icke kalla annat än
envetenhet och kapris. Gladlynt och naivt tillönskade han dem till sist
"ett behjärtadt mod, att de manligen och som zeleuse ministrar för
akademiens bästa och uppkomst alltid strida måge". Det sega och
långvariga motstånd, soiu universitetet gjorde, blef dess räddning.
1 Käntmästar Jak. Arrhenius tillägger sig äran af att hafva öppnat
konuägens ögon (Arrhenii själfbiografi i S. Loenboni s Anecdoter om svenska
män, s. 45 ff.).
’’ Väster Lisa i Länna socken och Viksjö i Häggby socken
3 l>. v. s. äganderätten med skyldighet att utgöra den ä hemmanet
hvilande skatten.
* Kons. prot. 18 Kehr. 1IJ80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
