- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
190

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

ett upp rördt konsistorium, där starka ord af bestörtning ocli harm
fälldes; det var icke blott förlusten, som upprörde sinnena, utan
äfven den vanheder som tycktes ligga i domen, då fortfarande alla
ansågo, att saken varit så god. Man tvekade först, hvilken form
nian skulle välja för en framställning till konungen. Saken var
särskildt ömtålig, därför att denne, som prokanslern framhöll, själf
tagit del i domen. Den hederlige Hoffvenius utbrast då, att. äran
borde vara dem dyrbarare än lifvet, ocli konungen kunde väl icke
förneka dem att bönfalla hos honom, då himmelens konung icke
nekade detta äfven för den störste syndare, och Rudbeck, som till
icke ringa del hade på sitt ansvar, att processen drifvits, ansåg, att
man kunde och borde framhålla det obilliga i, att de som nu sutto
i konsistoriet skulle få umgälla missgrepp begångna före deras tid.
och att man borde tillika framhålla, att det just varit på hög
befallning, som processen satts i gång. Man enade sig oiu att genast
anhålla hos kanslern öm hans kraftiga intervention och därest icke
ban hunne upp i tid till Stockholm, innan exekution begynte, vända
sig direkt till konungen genom prokanslern och dåvarande prorektor
Verelius.1 Hvad kanslern svarat pä det bref som konsistoriet redan
följande dag (29 Sept.) lät afgå, är obekant, det kunde icke klingat
så väl i hans öron att höra, att dessa räntor af Mäster Bo Chruzelii
egendom, som man nu skulle återbetala, mest användts för
exerci-tiestaten, som hufvudsakligen bidragit att rubba universitetets affärer,
och att man sålunda skulle få betala hvad man egentligen icke haft
något godt utaf. Då emellertid exekutionen dröjde, hann ängslan
något sätta sig, ocli vid närmare skärskådande tyckte man sig finna,
att det kunde blifva vid domen, dä änkans fordran icke borde blifva
så betungande.2

Ur denna ljufva villa väcktes man plötsligen d. 10 November
genom underrättelsen, att landshöfdingen tolkade domen så, att
änkan skulle hafva tillbaka icke blott sin i boet inbragta, utan
äfven mannens egendom. Nu gällde det att handla fort. Redan d.
14 Nov. låg en supplik färdig till konungen, åtföljd af ett kortare
af Rudbeck egenhändigt skrifvet memorial. Ett större memorial,
innehållande en stark beskrifning på alla de olyckor, som en vidrig
tolkning af domen skulle medföra, blef äfven affärdadt och kom
sannolikt också i konungens händer.3 Man bönföll hos honom,

1 Rektor K. Benzelius befann sig på riksdagen som representant i

prästeståndet.

3 Odat. bref från kons. t. kanslern, tydligen liggande mellan 31» Sept
—10 November 1680.

Originaler: R. ark. Det större memorialet, dateradt (1. lä Nov., var
också af Rudbeck författadt (Kons. prot. 1<1 Nov.). Detta var ämnadt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free