- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
192

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19-’

Äfven i några andra afseenden visade konungen vid samma tid
universitetet en verklig välvilja. Erik Benzelius, dåvarande rektor,
hade efter sin ankomst till 1680 års riksdag mottagit från
konsistoriet ett memorial, som lian skulle uppvisa för kanslern oeli efter
inhämtande af dennes bifall andraga bos konungen.1 I detta anhöll
man om sju skilda saker: 1) att som förut begärts erhålla gods i
Skåne för stipendiater från de södra landskapen, 2) bekräftelse ä
det förslag, som Petrus Rudbeckius framlagt i Halmstad om
förekommande af att skolorna sände omogna ynglingar till universitetet,
3) att akademiens prebendehemman icke under någon pretext måtte
få dragas till andra ändamål; som exempel anfördes, att Skälsta
hemman (i Ram sta socken), som hörde till sekretariatet, fortfarande
innehades af Hadorph, som för flera år sedan lämnat denna plats,
•1) att K. Maj:t måtte återställa Pastads hemman, som universitetet
tvungits bortbyta till boställe för öfverstelöjtnanten vid lifregementet,
som skäl åberopades konungens eget förbud i Halmstad mot
godsbyten, 5) att universitetet måtte få betalning för sin under kriget
[försträckta tiondespannuiål, 6) att akademiens bönder icke måtte
af kronans betjänte behandlas som andra bönder och olagligen af
dem underkastas gästningar, skjutsningar och e. ordinarie besvär i
strid med Gustaf Adolfs donationsbref, 7) om tullfrihet för
akademiapotekaren att införa medikamenten Erik Benzelius, som alltid
’stod väl hos Karl XI och nog äfven hade ett godt stöd i prokanslern
Johannes Baazius, prästeståndets talman vid denna riksdag, lyckades
hastigt och väl i sin sak; kanske har den politiska ställningen och
konungens behof af de ofrälse ståndens understöd medverkat till
lösningen. Redan d. 27 Nov. gaf konungen sin resolution.
Punkterna 3 och 4 biföllos, som jag förut nämnt, i vidaste utsträckning
genom förbudet för att på något villkor förbyta eller förrycka
akadeuiigodsen. I anledning af punkt 5 fick kammarkollegiet order
att träffa skyndsam anstalt om spannmålens betalning. Vid punkt
6 lofvade K. Maj:t att upprätthålla villkoren i Gustaf Adolfs
donationsbref samt anställa rannsakning om gjorda öfverträdelse)-,
uni-i versitetets betjänte allena skulle äga uppbära utlagorna af
akademi-bönderna.2 Såsom synes gaf konungen icke något svar på
punkterna 1, 2 och 7."

1 Memorialet är odateradt; den 1 Nov. meddelas i konsistoriet, alt
Benzelius bekommit det.

’’ Samma dag d. 27 Nov. utgingo bref till landshöfdingarna, att kronans
fogdar, läns- och fjärdingsman, icke ägde taga någon befattning med
universitetets bönder eller tionde.

3 Benzelius upplyste i konsistoriet f! Dec. 1080, att punkten 1 om de
skånska godsen icke kunnat andragas, för att ej göra universitetet skada

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free