Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Ännu en annan synnerligen viktig fråga var af universitetet
an-dragen för konungen. Reduktions frågan hade under riksdagen fått
sin första grundläggande lösning, och man befarade vid universitetet
ej utan skäl, att Reduktionskollegiets långa armar skulle utsträckas
äfven efter akademihemmanen. I konsistoriets session d. 1 Nov.
1680 uppläste prorektor Verelius bref från rektor E. Benzelius,
som befann sig på riksdagen, med underrättelse, att det gick hårdt
till vid denna, och att äfven universitetet kunde möjligen hafva
något att befara för sin egendom. Man var tydligen icke oförberedd
på saken, ty Verelius hade ett skriftligt betänkande i ordning,1 och
Rudbeck höll ett långt anförande till protokollet. Redan följande
dag hade man en skrifvelse till rektor färdig, hvilken nästan
ordagrant återgaf Rudbecks argumentation och således tydligen var af
honom författad. Den betonade riktigt, att reduktionen afsåg de
donationer, som bortgifvits ärftligen och utan motsvarande tjänst
till kronan, men icke de beneficier, som kronans tjänstemän åtnjöto
som lön, ocli till de senare måste donationerna till universitetet
räknas. Vidare hade universitetet, hvars undervisning dock vore
af sådan vikt, för att icke annars ungdomen skulle i utlandet
inhämta hela sin utbildning, gått miste om 3,000 daler smt. å lilla
tullen samt stora andelar af Kungsängen och Djurgården (vid
Upsala), som Kristina donerat,2 äfvenså om räntmästar Chruzelii
hemman och de kronoanslag, som jämte dessa hemman varit
anvisade till exercitiernas upprätthållande Tack vare Gustaf Adolfs
donation kostade universitetet kronan mindre, än något gymnasium
i riket, och den kyrkotionde det åtnjöt, var af Gustaf Adolf gifven
till ersättning för de arfvegods som han återtagit. Talet om de
höga professorslöner, som Kristina fastställt, vore oberättigadt, ty
hennes förhöjning var gjord, för att lärarne skulle utan bekymmer
kunna ägna sig belt åt sin lefnadsuppgift, och lefnadskostnaderna
hade sedan oupphörligt stigit. Ganska djärft hette det i skrifvelsen,
att om man skulle taga ifrån universitetet hvad Kristina gifvit,
borde det hafva igen de gods, som på kunglig befallning lagts under
bergsbruken. Finge det så också igen de gods, som adeln likaledes
pä kunglig befallning fått tillbyta sig, och de Gustavianska arfvegods
ocli all biskoparna lofvat upptaga punkt 2. Oin punkt 7 säger ban ej
något, men jag tycker mig ha sett, alt, apotekaren sedan åtnjöt friheten.
1 Detta betänkande, som blott omnämnes i protokollet., finns in origi-
ginali i Ups. Bibi. IT. öf>.
3 Förvånande nog vågar Rudbeck också påstå, att Kristina, till
ersättning för kyrkotiondens minskning genom nya säteriers upprättande, gifvit
universitetet äfven de e. ordinarie utlagorna af dess gods. Denna falska
föreställning skulle framdeles genom Karl XI:s försorg alldeles skingras.
Ups. Univ. Hiat. XI, 1. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
