Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
som gått bort mot några kyrkohärbärgen, samt sluppe graveras med
e. ordinarie professorer och änkor, som förr haft sin försörjning af
kronan, skulle universitetet komma att, i motsats till gymnasier och
skolor, icke betunga kronan det ringaste.
Man kände sig emellertid ej alldeles lugn för utgången, ty
Benzelius skref från Stockholm d. 9 Nov., att man "måste lefva
inter spem et metum, till dess Gud gifver nåden att gemötherne
något sätta sig."1 Och saken drog sedan ut ett helt år, så att
universitetet slutligen d. 15 Januari 1682 vände sig till kanslern
och begärde hans intervention hos konungen, hvarpå De la Gardie
(1. 26 uppriktigt svarade, att ban trodde det vara för universitetet
förmånligare, att hans namn icke syntes alls i saken, utan att denna
finge utseendet af att hafva framgått af konungens mildhet allena;
ban bifogade dock kopior af de bref, som ban samma dag ämnat
aflåta till de mäktiga kansliråden Lindschöld och Höghusen, men
som ban funnit öfverflödiga efter de goda utsikter, som försports i
Stockholm.2 Då var det kungliga beslutet redan fattadt. Den 21
Januari 1682 förklarade konungen, att han ville behålla oförryckt
allt som var gifvet ad pios usus, dit äfven universitetets egendom
hörde, hvadan han frikallade det från all reduktion af sådant som
hans förfäder donerat; det gällde särskildt kvarnen i Upsala, så
mycket mera som han funnit, att denna aldrig hört under Upsala
kungsgård, utan legat under ärkebiskopssätet.8
Sä litet betydde dock ännu konungens vilja gentemot det öfver ’
kronans intressen vakande Reduktionskollegiet, att detta redan några
månader senare, d. 10 Juli, gaf landshöfdingarne order att lägga
beslag på de l?1/* hemman ingående i Kristinas
donationsförbättringar af 16-37, och 1639, hvilka måste anses hafva varit militie
hemman.4 Konsistoriet vände sig nu direkt till konungen med en
I Original i Ups. Bibi. U. 45.
7 I)et förefaller besynnerligt, att De la Gardie, som vistades på
Venngarn, skulle fem dagar efter det kungliga beslutets fattande varit okunnig
om detsamma, då man ser af konsistoriets bref till kanslern d. .’51 Jan.
1682, att detta då redan fått del af den kungliga resolutionen. Kanslern
liar dock icke afsändt brefven till kansliråden (Kons. prot. 28 Jan. 1682),
lians afsikt med kopiornas öfversändande till Upsala var naturligen den
att visa sin goda vilja.
II I Kons. protokollet 28 Jan. 1682 säges, att biskop Gari Carlsson i
Västerås varit universitetets starke förespråkare, samt att Lindschöld och
konungen själf visat mycken välvilja.
4 Kristinas bref 28 Nov. 1637 och 7 Nov. 1639 (se Del 1, s. 273). Extrakt
ur kollegiets resolution 10 Juli 1682 med angifvande af hemmanens namn
tinns i R. ark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
