Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
supplik och bifogade en vidlyftig god motivering. I denna tillät
man sig att säga, att Kristinas förbättringar skett, dels emedan
universitetet icke kunde bestå på Gustaf Adolfs donation ensam,
dels emedan hennes farmor drottning Kristinas testamente på 10,000
daler smt aldrig utgått, och att om nu hälften af de hemman som
1639 donerats återtoges, skulle däraf stor brist uppstå; man erinrade
ock med rätta om det nyss gifna allmänna frihetsbrefvet för
reduktion.1 Denna gång dröjde ej konungen länge med sitt svar.
Redan d. 31 Aug. afgick ett kungligt bref, som tillerkände
universitetet de hemman, hvilka reduktionskollegiet tagit i beslag, och
som tillika upprepade det generella löftet om frihet för all
reduktion, dock med tillägg, att detta icke gällde för det fall, att någon
professor enskildt förvärfvat sig ett personligt beneflcium på ett
dylikt hemman. Såsom särskildt skäl för den upprepade nåden
anförde det kungliga brefvet, att. konsistoriet framhållit, att
universitetets utgifter sedan Kristinas tid stegrats genom stipendiaternas
förökande från 90 till 150, tillkomsten af 4 adjunkturer,
bibliotekarie, språkmästare, hortus botanicus, e. ordinarie omkostnader för
byggnader och processer samt änkeunderstöden. Det är dock eget,
att om dessa något öfverdrifna uppgifter om nya utgifsposter
förekommer ej ett ord i universitets officiella skrifvelse, troligen stamma
de, af allt att döma, från något privatmeddelande af Rudbeck.
Verkställigheten af det kungliga brefvet påskyndades genom
särskild kunglig skrifvelse till landshöfding Fabian Vrede d. 27 Sept.
att tillse, det universitetet lämnades i besittning af de forna militie
hemmanen.2
Universitetets framgångar i dessa frågor hade säkerligen icke
berott ensamt på styrkan af de goda skäl det verkligen kunde
förebringa, utan till icke ringa del vunnits genom skickligt anlitande
af de kungliga sekreterarnes inflytande. Redan långt före enväldets
införande ser man dessa tjänstemäns makt göra sig gällande, ocb
universitetet visste, att muntligen och skriftligen taga deras bona
officia i anspråk. Hjälpen gafs dock icke för intet, ocb efter tidens
uppfattning och vanor låg däri icke något anmärkningsvärdt eller
oriktigt. Jag har antecknat öfver åtta exempel på dylika vängåfvor,
ett är för kostligt att icke anföras. När akademiens stora kvarn
räddats undan reduktionen genom K. Maj:t bref d. 10 Dec. 1674,
öfverlade man i konsistoriet, huru man skulle lämpligast visa
statssekreteraren Bergeiihjelm (en gäng i tiden själf professor) sin
1 Konsistrs bref till konungen saknar dato.
■ 1683 d. 19 Mars afgick nytt bref från kollegiet till Vrede om
resti-tuerande älfven af andra hemman. Hiigge brefven i Ups. Bibi. U. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
