- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
196

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

tacksamhet. Det sattes först i fråga att ihågkomma honom med
något mjöl ur kvarnen, men emedan man befarade, att mjölet "nu
e j var så rent", fann man lättare att gifva honom 50 riksdaler (= 100
dal. smt) af expenspenningarna. Nu 1681 erbjöd man samme
Ber-genbjelm 50 riksdaler och sekreterarne Samuel Agriconius (snart
adlad Åkerhjelm), Lovisin och Wattrang 20, 15 ocli 10 riksdaler,
samt följande år själf ve Lindschöld 50 riksdaler. Åkerhjelni och
Lindschöld vägrade dock att mottaga några dusörer för att de
tjänat universitetet, till hvilket de ansågo sig stå i vida större
förbindelse, de andra mottogo ogeneradt hvad som bjöds.1

Karl XLs redliga afsikt och omisskänneliga bemödande att
införa god ordning i universitetets angelägenheter och sättet för deras
handhafvande framgår af det skarpa bref, som han d. 18 Mars
1682 aflat till universitetet med anledning af teologie adjunkten
Kristoffer Aurivillii direkt hos K. Maj:t inlämnade ansökan att
insättas i den teologie adjunktslön, som vicebibliotekarien Olaus
Nezzelius innehade. Konungen uttryckte sitt misstag öfver, att
en och annan i otid och oträngdt mål besvärat honom och därvid
genom ofullkomlig berättelse utverkat sig resolutioner till förfång
för andra och för gällande ordning. Han återremitterade därför
detta ärende till konsistoriet att där afgöras efter skäl och billighet
utan hänsyn till några hans bref, annat än för så vidt de stämde
med sakliga skäl och rättvisan. Tillika ålades konsistoriet att
åt-varna en och hvar att icke i oträngdt mål falla K. Maj:t besvärlig
i sådana saker, som borde och kunde af konsistoriet själft, "med
drotsens3 minne och vetskap när det omtränger", afgöras. Den
tilldragelse, som framkallade detta bref, och den strid, som därpå
följde mellan konsistorium och kansler, äro, liksom brefvet själft,
typiska för tidehvarfvet och förtjäna därför att i förbigående
beröras. Man ser af dem, huru litet höga vederbörande, ej blott
kanslern, utan äfven K. Maj:t hade reda på sina egna beslut, man ser ock,
huru djup den klyfta var som uppstått mellan kanslern och
konsistorium.

Filosofie magister Olaus Nezzelius,3 som af kanslärn 1673 nämts
till filosofie adjunkt ocli 1675 till vice bibliotekarie, med löfte om
rättighet att lå med sin filosofie adjunktur förena första lediga
ad-junktur i teologiska fakulteten, hade härå fått (14 Juni 1676) be-

1 Kons. prot. 1681 22 Jan., 23 Febr. och 6 Mars; 1682 1 1-ebr. och 25
Okt. Wallenstedt. vägrade också 1685 att mottaga 25 dukater (Kons prot.

18 Nov. 1685, 13 Jan. 1686.)

3 Universitetets kansler förde nu titeln riksdrots.

3 Slutligen 1703 biskop i Göteborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free