Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1D7
«
kräftelse af konungen, som därtill ytterligare lagt riitfc för Nezzelius
att tillträda ordinarie bibliotekarie platsen, när en gång den åldrige
Loccenius fölle undan. Trots detta (säkerligen något förhastade) löfte
gjorde konungen vid Loccenii bortgång 1677 dennes lärde måg
Schefferus till hans efterträdare, och vid dennes bortgång 1679 blef
Verelius bibliotekarie. Det var viil som en om ock svag tröst för dessa
motgångar i befordringsväg, som Nezzelius genom bref af 30 Aug.
1681 fått Hagby ocli Ramsta prebendepastorat sig tillslaget.
Kanslern hade emellertid 1679 nämt Kristoffer Aurivillius1 till teologie
adjunkt, i afsikt att ban skulle vid adjunkturernas förut omstalta s.
k. redressering få den lön som Nezzelius dittills mindre riktigt
uppburit.2 Det skedde dock icke, men sedan Nezzelius 1681 fått sitt
prebende, tyckte De la Gardie, att tiden väl kunde vara inne att
taga från honom teologie adjunktslönen och gifva den åt
Aurivillius-Härom tillskref han d. 14 Febr. 1682 konsistoriet, som i sin
ordning erinrade kanslern om kungliga brefvet af 1676 till Nezzelii
förmån. Aurivillius själf, som belt naturligt tröttnat på att. gå utan
lön och därför redan 16S1 sökt rektoratet i Gefle skola, ansåg sig
dock, troligen under stark påverkan af Olof Rudbeck, böra göra ett
sista försök att före afflyttningen tränga undan Nezzelius genom att
draga saken omedelbart inför konungen. Och det var detta steg som
förde till det skarpa kungabref af d. 18 Mars 16S2 som ofvan
omtalats. När så ärendet genom detta bref återkommit till
universitetet, uppstod där en ganska het strid. De bägge målsägande,
Nezzelius och Aurivillius, förde själfva sin talan i konsistoriet Den
förre tillbakakastade talet, att han icke uträttat något i sin
vetenskap: den senare, som utkastat detta påstående och tydligen
had|en högre tanke om sina gåfvor, uttalade, att han för sin person fann
betänkligt, att "då Gud gifvit honom donuui docendi, nedstiga in
pulverem scholasticum". lians talan fördes ock med stor häftighet
af Olof Rudbeck, soui skarpt betonade beslutet af 1679 om
adjunkturernas redressering och sade sig visserligen icke vilja anmärka på
Nezzelii lefverne och lärdom, men väl på hans förmåga att
undervisa. Med sin icke ovanliga pojkaktiga skiimtsamhet föreslog ban,
att om man icke kunde afgöra kandidaternas inbördes skicklighet,
skulle nian sända dem bägge till kanslern, för att af honom få "hvar
1 Son af förre adjunkten i Upsala, sedermera pastorn i Gefle Olaus
Aurivillius. Kristoffer var född 1052, blef magister 1076, teol. adjunkt 107!’,
rektor i Gefle 1081 och prost i Alfta 1090, dog 1709. Han var yngre bror
till juris professorn E. Aurivillius.
’’ Se ofvan s. 175. Nezzelius fortfor dock att uppbitra teol. adj:ts lönen,
200 dal. smt. älnda till 1693, dä han lämnade universitetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
