Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
sin materia till att predika på lika lång tid, så ock en materia till
att föreläsa in pliilosophicis, så ock disputera, ocli kunna de vara
ömsom respondentes ömsom opponentes, så ock till att att mässa".
Men teologiska fakulteten var ingalunda benägen att släppa en
teologs intresse, allraminst då däri skulle ligga en eftergift för
Rudbecks önskningar. Den betonade, att Nezzelius innehade platsen
med god rätt, att han presterat i sina vetenskaper hvad man kunde
begära och att beskyllningarna mot hans lärareverksamhet icke voro
bevisade. Och konsistoriet anslöt sig till dess mening, hvarom det
d. 19 Juni 1682 underrättade kanslern.1
Denne fogade sig harmset i denna nästan enhälligt uttalade
mening, men han begagnade tillfället att gifva konsistoriet en bitter och
föga förtjänt uppsträckning. Han skref (d. 24 Juni), att han icke
fått någon utredning af det som dock vore liufvudfrågan, nämligen 0111
det i princip vore riktigt, att den som fått pastorat på landet
fortfore att vara e. ord. professor och teologie adjunkt,® icke heller om
i det föreliggande fallet det vore bättre för universitetet att använda
Aurivillius, som kunde gifva bela sin tid åt undervisningen, än
Nezzelius, som också hade sina förrättningar på landsbygden att sköta.
Han fann det äfven stridande mot god ordning, att konsistoriet af
personlig hänsyn rubbade förslaget till adjunkturernas redressering,
men ban finge väl finna sig, då konsistoriet rättat sig efter den
teologiska fakulteten, och denna väl måste anses bestå af lärda och
samvetsgranna personer. Själf hade han ett godt samvete och ville
blott önska, att konsistoriet kunde försvara sig inför konung och
eftervärld. Och ban luide nog liten smak att tillägga, dels att ban
fann dess försvar för Nezzelii gåfvor föga på sin plats, ty man hade
för bonum berättat (och här var Rudbeck tydligen hans källa), att
universitetet hade föga gagn att vänta af Nezzelius,3 dels att ban
fann deras åsikt, att Aurivillius gått orätt väg, då han klagat sin
nöd inför konungen, väl obetänksam, ty det borde erinra sig Aesopi
fabel, hur det gick myggan som flög emot ljuset. På samma gång
1 Kous. prot. 1 April och 3 Maj 1682. Det följande brefvet till
kanslern af 19 Juni ilr förkonimet och kilnnes blott af kanslerns svar d. 24
- Kanslerns uttalande synes vittna om fullständig okunnighet om det
sä vanliga förhällandet, att e. ordinarie teologie professorer innehade
pre-hendepastorat.
8 Rudbecks omdöme om Ne/.zelii oförmåga att uppträda i prediksstol
och kateder (Bref af O. K. s. 138 och 328) synes ej ha saknat grund, tv det
befinnes, att Rudbecks hätskaste vedersakare H. Schütz (hvars omdömen
dock likasom Rudbecks ofta bära en personlig färg) har skrifvit till S.
Åkerhielm (d. 6 Juli 16S8), att Nezzelius var nog en god man. men saknade
dona inforinaiidi (Vet. akad. Bibi., Bergianska Brefsauil. Bd. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
