Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
vara i hög grad försvagad, under det alla nya medlemmar af
konsistoriet, som icke tagit del i saken, borde vara tämligen
likgiltiga för hvad som då passerat och i öfrigt mera se på hans nyss
inlagda förtjänster, hvilkas betydelse han öfverskattade. Ilan
tvekade därför icke att i detta, som han tyckte, gynnsamma
ögonblick söka påtvinga konsistoriet den komposition i den Curionska
processen, som detta förut så decideradt visat tillbaka. Och
visserligen tycktes ban först hafva beräknat rätt, ty när ban d. 19
Januari 1681 framställde sitt förslag om nedläggande af processen
mot Curio, bifölls detta af sju af de närvarande, under det att tre
intogo en reserverad hållning. Och rektor Karl Lundius, Rudbecks
svåger, skyndade att vid ett besök på Venngarn gifva kanslern del
af beslutet, hvaröfver denne naturligen uttalade sin stora
tillfredsställelse.1 Men beslutet d. 19 Jan. var tydligen en öfverrumpling,
gjord vid ett tillfälle, då Rudbecks egentliga motståndare voro
frånvarande,2 och det ser nästan ut, som om desse under den
närmaste tiden icke fått fullt klart för sig hvad som skett, ty annars
har man svårt att förklara, hvarför den storm, som utbröt om
sommaren, icke kom tidigare. Misstron måtte emellertid varit väckt,
och den gamla oviljan mot Rudbeck närts af hans högljudda tal oiu
sina förtjänster och särskildt af den egenrådighet ban lade i dagen
vid åtskilliga tillfallen.8 Rudbeck ville emellertid smida, medan
järnet ännu var varmt. Säkerligen var det på hans tillställning,
som De la Gardie d. 8 Juni besökte Upsala och därvid, då rektor
(Lundius) hemställt, om ban icke kunde med sin auktoritet bilägga
den oenighet som förefunnes, uttryckte sin tillfredsställelse med
denna tanke och båd en hvar uttala sig i saken, den vore i så fall
nog lätt att h jälpa. Den tystnad som följde på detta tal torde nog
han och Rudbeck tolkat så, som vore saken mogen för ett nytt
afgörande. Och den 2S Juni väckte Rudbeck förslag i konsistoriet
V Kons. prot. 26 Jan. 1681.
2 Beslutet il. 11) Jan. fattades af Rudbecks starka vilnner, hans svåger
Lundius, Verelius, Hoffvenius, Norcopensis, Gartman, Spole och Bilberg. l’e
tre öfriga Skunlc, Micrander och Columbus intogo en reserverad hållning,
som att döma af deras senare uppträdande, var lika med afslag.
Frånvarande voro Rudbecks bestämda motståndare, E. Benzelius, C. Arrhenius
M. Steuchius, P. Holm, N. Wolf och räntmästaren .1. Arrhenius. Huru litet
man kan lita på Rudbecks uppgifter, synes af, att han sedan (15 Juni 168.’))
i bref till Hofrätten framställer saken så, som oui beslutet fattats af
konsistoriet, »en eller två undantagandes, dock salvo jure paucorum absentium».
3 Det måste syfta på Rudbeck, när hans bästa vänner, Hoffvenius och
Lundius, yttrade i konsistoriet d. 26 April 1681, att en tid bortåt allt gått
efter ens hufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
