Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
kunglig befallning och med rätten på sin sida, för
antikvitetskollegiets räkning infordrade de isländska handskrifter, som Rudbeck
och hans vänner slagit under sig i Upsala och i det längsta sökte
på ett oskickligt sätt undanhålla.1
Hetare och långvarigare var den strid, som fördes de bägge
männen emellan i anledning af Rudbecks ärligt tänkta, men icke
så alldeles viil utförda plan att rekonstruera bibliotekets felande
räkenskaper från Loccenii och Schefferi tid. Han hade efter den
sistnämdes död 1679 åtagit sig detta föga tacksamma arbete i den
lofvärda afsikten att för hvarje fläck skydda dessa mäns ädla minne
och säkerställa deras efterlefvande för möjliga efterräkningar. Det
besvärliga arbetet drog ut på tiden ocb var icke färdigt ännu,
då Schutz 1682 tillträdde bibliotekarieplatsen, hvilket gaf den senare
en kär anledning att komma med oupphörliga påminnelser. Härtill
saknade han ej heller skäl, då Rudbeck under sitt arbete förhöll
alla äldre biblioteksverifikationer, hvilka ban ansåg vara för sig
behöfliga. När så Rudbeck omsider hade sitt arbete färdigt om
hösten 1683, och granskning af detsamma skulle verkställas af
konsistoriets deputerade, uteblef Schütz, som var en af dessa, nästan
belt och hållet från sammanträdena, och lians anhängare, bröderna
Arrhenius, som först godkänt redovisningen ocli satt sina namn
under densamma, återtogo sitt erkännande, sedan det kommit i
dagen, alt Rudbeck, i den goda men mindre lyckliga afsikten att
bättra på den icke riktigt klara räkenskapen, däri gjort åtskilliga
ändringar och tillägg.2 Hvad som låg härunder skulle man snart
erfara. Rudbecks redovisning3 hade icke viil kommit i Schütz
bänder, förr än denne i konsistoriet (d. 23 Jan. 1684) förklarade,
att den ej kunde godkännas såsom varande genom Rudbecks
öfverarbetning "pluttrad och förfalskad". Och i nästa session d. 6 Febr.
framlade han en annan af honom själf uppgjord beräkning,4 i
hvilken ban i motsats till Rudbecks uppgift, att bibliotekets utgifter
för åren 1649—1681 stigit till 17.">68 daler kppmt.5 med ett saldo
de aflidne till godo af 26 daler, angaf att utgifterna stigit blott
1 Se A. Gödel, Fornnorsk-isländsk litteratur i Sverige 1 ISilT s. 127 ff.
■ Se Spoles bref till kanslern 21 Alars 1684 (lt. ark.), med bilagor, af
hvilka en är Rudbecks odaterade skrifvelse i saken till kammarkollegiet.
Jfr ock Kons. prot. 23 Jan. 1684.
3 Rudbecks redovisning finns i kopia i Ups. Bibks arkiv, E. 2.
1 Schütz kalkyl daterad 27 Jan. 1(184 är bilagd hans odaterade
originalbref t. K. Maj:t (R. ark.).
5 Efter kopparmyntets dåvarande kurs (1 dal. smt. = 3 dal. kppmt.)
gör detta i silfver 5,856 dal., men silfvervärdet är högre, ty före 1665 borde
valveringen ske efter den äldre kursen (1 dal. smt. = 2lh dal kppt.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
