- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
217

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

väcktes då att hos K. Maj:t begära en utomordentlig kommission
för dessa frågors snabbare och säkrare lösning; ett särskildt motiv
för en dylik hemställan hade man i önskan att minska utgifterna
för processen ocli undvika beskyllningen, att anklagaren tillika var
domare. Förslaget blef i en ovanligt talrikt besökt session d. 2 Maj
1683 antaget af prokanslern och tolf professorer, under det att fyra
röstade för att låta saken gå den vanliga konsistorievägen.1
Kanslern svarade d. 13 Augusti och hemställde, att konsistoriet skulle
återtaga sitt beslut. För sin åsikt anförde ban goda skäl.2 När
Gustaf Adolfs privilegier förunnade universitetet egen jurisdiktion,
låg däri en stor förmån, som man icke borde släppa ur händerna;
man hade att komma ihåg, huru svårt det dessförinnan fallit för
professorer och studenter att inkallas inför rådstugurätten. En
domare ägde icke att efter godtycke skjuta domen ifrån sig, och ett
konsistorium borde lika väl som en nämd på landet eller en
rådstuga i staden kunna taga hand om ett mål; oui dess domar
upphäfdes, vore det ju något, hvarför äfven öfriga underrätter voro
utsatta. Denna med ett för De la Gardie ovanligt lugn gjorda och
väl utvecklade framställning gjorde verkan, och vid dess
föredragning i konsistoriet 5 Sept. instämde alla de 14 närvarande, äfven
prokanslern som infunnit sig, i hvad kanslern uttalat, hvarom han
underrättades i bref af 14 Sept. I sak hade kanslern och Rudbeck
otvifvelaktigt den gången haft rätt.

Den gynnsamma stämning, som vid detta tillfälle trädde i dagen
hos konsistoriet och som under närmaste tiden sannolikt stegrats
genom Schütz för alla lika obehagliga framfart, torde hafva
uppeggat De la Gardie att söka, när tillfället bjöds, med dess bistånd
rikta ett slag mot den hänsynslöse mannen, som ban lika mycket
fruktade som afskydde. Och ett ypperligt tillfälle att försvaga
dennes ställning samt bereda honom en kännbar förödmjukelse
tycktes erbjuda sig, då mot slutet af våren 1684 tiden för
rektorsombytet nalkades och Schütz var i tur att tillträda
värdigheten-Rudbeck hade säkerligen utkläckt den skenbart lyckliga idé, som
De la Gardie mecl förtjusning upptog och sökte förverkliga, att
nämligen utestänga Schütz från värdigheten: det skulle tillgå på så
sätt, att kanslern skulle vädja till konsistoriets aktning för sin höge
förman och sålunda skjuta det framför sig i en attack soui skulle
leda till Schütz utestängande. Planen sattes i verket, då konsisto-

’ De fvra voro bröderna O. och I’. Rudbeck, S. Skunk och Norcopenis
(rektor).

8 Han liiir stödt sig på Rudbecks vidlyftiga argumentation i
konsistoriet d. 2 Maj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free