Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
om den kungliga befallningen skref ban till konsistoriet d. 29 Juni,
att ban nu naturligen måste uppskjuta sin process mot Schiitz, tills
denne nedlagt sitt rektorat, men att ban tillika, som ban sagt, icke
kunde under denna tid befatta sig med universitetsärendena. Här
gjorde ban dock upp sin räkning utan värden, ban förglömde
alldeles, att konungen också torde i den saken vilja hafva ett ord med
i laget, och det behöfdes icke heller mer än en vink af denne, att
ban fann ett dylikt temporärt nedläggande af kanslersämbetet icke
vara på sin plats, för att De la Gardie skulle återkalla sitt beslut,
hvarom han d. 5 Sept. underrättade konsistoriet. För att bemantla
den något skymfliga reträtten gaf ban däråt den formen, att soui
K. Maj: t förklarat, att det skulle vara honom till behag, om kanslern
vårdade sig om universitetets angelägenheter under detta rektorat
på samma sätt som eljest, hade ban ändrat tanke, ty K. Maj:ts
nådiga vilja måste han skatta för en lag.
Schiitz rektorat förflöt, tvärt emot livad man kunnat vänta,
ovanligt lugnt. Själf uppträdde han ganska fredligt, och det
förefaller nästan, som om många af professorerna hållit sig borta från
sammanträdena för att undvika nya stridigheter. Förhandlingarna
äro ovanligt magra, och protokollsvolyuien därför ock obetydlig i
jämförelse med dem för föregående och efterföljande tid. Men
terminens fridsamma förlopp skulle få en häftig och nästan
dramatisk afslutning, hvarför dock Schiitz icke i första hand bar skulden.
Vi minnas, att konungen medgifvit kanslern att redan under Schiitz
rektorat anlägga process mot honom, men att kanslern sagt sig
vilja uppskjuta därmed, till dess dennes rektorat var till ända.
Ingen hade därför haft något att säga, därest De la Gardie nu, då
detta rektorat nalkades sitt slut, vidhållit sin föresats och börjat
vidtaga åtgärder för inledande af sagda rättegång. 1 dess ställe valde
ban dock nu en annan väg, som viil syntes honom skola bättre leda
till målet, men som nu, liksom förra gången, blott beredde Schutz
ett godt tillfälle att vinna en ny och tämligen lättköpt seger.
Kanslern tyckes hafva fått för sig, att det skulle kunna lyckas
honom att draga sin sak mot Schiitz inför Hofrätten, där hans egen
son, grefve Gustaf Adolf De la Gardie, var president, och där
utsikterna att kviisa motståndaren väl synts honom vara bättre.
Jag lämnar därhän, huruvida ban alldeles glömt föreskriften i det
kungliga brefvet af d. 20 Juni, att pi-ocessen skulle upptagas för
konsistoriet, eller om ban trott sig kunna komma ifrån densamma;
obegripligt är dock i senare fallet, att han kunnat hoppas att utan
vidare lyckas draga målet från dess rätta forum.
Förloppet af hans misslyckade aktion var följande. I slutet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
