Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förfara med samma rätt och myndighet, som vore lian alltjämt
rektor. Och i en annan skrifvelse till ärkebiskop och konsistorium
af samma dag, inskärpte konungen allas skyldighet att befordra
verket, med försäkran om sin kungliga välvilja för dem som så
gjorde, men ock med hotelse att så straffa den motspänstige, att
det skulle lända andra till varnagel. Kanslern sköts alldeles åt
sidan, han var ej ens nämd i brefvet och fick icke heller däraf
någonsin officiell del, hvarför ban ock vresigt förklarade för
konsistoriets deputerade, att ban icke kunde taga någon befattning med
saken och lät höra, att det vore rätt så godt, att K. Maj:t finge
höra, huru det stod till vid universitetet. Vid underrättelsen dock,
att Schütz ålagt alla professorer att taga kopia af det kungliga
brefvet och att i detta skulle stå, att Arrhenius utbredt sig öfver
universitetets släta tillstånd, hvari ju ock måste ligga en anklagelse
mot kanslern att icke hafva rätt vårdat sin ämbetsplikt, begärde
ban af konsistoriet att själf få en kopia af brefvet, för att, 0111 det
behöfdes, försvara sig och icke genom oförsvarligt stillatigande
utsätta sig för beskyllningen att i 30 år hafva försummat
universitetets bästa. Han sade sig nästan våga förmoda, att när
kommissionen slutat sitt värf, skulle K. Maj:t finna, att det icke stode så
farligt till; och där låg en släng åt Arrhenius i påminnelsen att
staten icke på länge meddelats honom, ehuru detta borde årligen
ske.’ Detta något oförsiktiga utfall, 0111 hvilket Rudbeck smickrande
skref t.ill kanslern, att det purgerade ovännerna per superiora et
inferiora,® gaf Arrhenius ett kanske kärt tillfälle att i konsistoriet
d. 11 Mars upplysa, att han d. 4 Nov. 1684 lämnat kanslern
uppgift om staten, ehuru denne tycktes hafva glömt detta, liksom att
hufvudboken för 1683 icke kunde ännu vara färdig.
Inkvisitionskonmiissionen hade icke dröjt att göra bruk af sin
myndighet. Till alla medlemmar af universitetet, som enligt, dess
mening uppburit medel öfver den af K. Maj:t fastställda staten,
utgingo formliga ukaser att skyndsamt inkomma med förklaring och
att styrka sin rätt till hvad de åtnjutit; de De la Gardieska staterna
af 1670 betraktades tydligen som olagliga. För att omintetgöra
möjliga räddningsförsök i form af suppliker till K. Maj:t,
underrättade kommissionen konungen om denna sin åtgärd och anhöll
tillika, att om en eller aunan på sidan om kommissionen inkomme
till K. Maj:t med begäran om tillgift, ban måtte låta det anstå med
1 Kons. prot. vid dess deputerades besök på Venngarn 22 Febr. 1685,
och kanslern t konsietrtn 7 Mars 1685.
1 Rudbeck t. kanslern utan dato. (Bref af O. R. s. 252).
Ups. Univ. Kitt. II, 1, IS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
