- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
230

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

vin- alldeles okunnig ouj, huruvida detta fortfarande vore fallet. Det
löjliga i svaret låg däruti, att hela världen visste, att just lian varit
den som 1661 skaffat Buscagrius den lediga medicine adjunktslönen,
och att lians motståndare lika väl, som lian själf, visste, att
Buscagrius ännu innehade densamma.

Rudbeck var det förnämsta målet för räfsten, men som jag
nämt, gick den fram öfver alla som uppburit något på extra stat,
såsom Benzelius, Lundius, P. Rudbeckius m. fi. Den sistnämde
tyckes, likasom brodern, visat inkvisitorerna en viss vanvördnad och
tillåtit sig att klandra deras åtgöranden, hvilket gått dem djupt till
sinnes, ty d. 29 April läto dessa taga till konsistoriets protokoll en
bister skrifvelse, att som de, trots K. Maj:ts allvarsamma bref om
hörsamt efterkommande af deras befallningar, icke kunde gå fria
för Dr. Rudbeckii obehöriga anmärkningar, ämnade de i sinom tid
underställa K. Maj:ts omdöme, huruvida doktorns sista skrift vore
konform med K. Maj:ts allernådigste bref och fullmakt. Till och
med Antikvitets kollegiet i Stockholm erhöll en skrifvelse, hvari
kommissionen, med anledning at’ att räkenskaperna utvisade, att
universitetet utlagt 600 daler kppmt. för införskaffande af isländska
handskrifter, och några sådana ej kunnat i dess bibliotek anträffas,
fordrade, att kollegiet, som sannolikt innehade dessa, måtte därom gifva
upplysning och i så fall återställa handskrifterna eller ersätta deras
värde.1 Hvad kollegiet svarat är mig ej bekant. Att boktryckar
Curio icke skulle undgå att råka ut för kommissionen var gifven sak,
då ban ju särskildt favoriserats af Rudbeck. Dennes tydligen af
Rudbeck författade svar finns i behåll och lämnar värdefulla
upplysningar till tryckeriets historia.2

Vi hafva sett, huru Rudbeck liit sin kvickhet hånfullt spela mot
inkvisitorerna själfva; att ban gaf den fritt lopp i sina bref till
kanslern och ytterligare eggade dennes oblida stämning mot bägges
gemensamma ovänner var naturlig sak. Man kan blott beklaga, att
ban därvid tog alltför liten hänsyn till, att han sålunda i onödan
lockade sin höge förman till oförsiktiga uttalanden, som stundom
för denne förde till obehagliga bakslag. Sålunda bar ban säkerligen
icke varit främmande för en mindre lycklig skrifvelse, som kanslern
d. 19 Maj 1685 aflät till konsistoriet. I denna ansåg sig De la Gardie
böra draga konsistoriet till minnes, att kommissionens maktsfär icke
vore obegränsad, utan tvärtom enligt kungliga brefvet endast
omfattade hvad som hade att göra med det svåra ekonomiska tillstån-

1 3 Murs 1685, kopia af J. Arrhenii hand bland Örnhjitlmska papperen
i K. Bibi:t.

1 Curios svar af 7 Mars bland De la Gardies papper i Lunds Bibi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free